Skadeståndsrättsliga principer

Allmänna skadeståndsrättsliga principer gällande ersättning

I fråga om sjukvårdskostnader och andra utgifter samt minskning i inkomst eller uppehälle följs principen om full ersättning. Det innebär att den skadelidande med hjälp av ersättningen ska kunna uppnå samma ställning som han eller hon hade haft om skadan aldrig inträffat.

Ersättningen kan ändå inte vara större än den skada som orsakats, det vill säga den skadelidande får inte bli rikare till följd av ersättningen (berikningsförbud).

Full ersättning begränsas också av kravet på att kostnaderna är nödvändiga, vilket är allmänt i skadeståndsrätten. Vid bedömning av om en utgiftspost är nödvändig ska som en normalnivå betraktas de prestationer som kommunerna eller den offentliga sektorn i övrigt är beredda att betala till följd av sjukdom eller handikapp.

Den skadelidande är dessutom skyldig att begränsa skadan, vilket i fråga om patientförsäkringen innebär bland annat att han eller hon i huvudsak ska anlita förmånliga sjukvårdstjänster, i allmänhet offentliga sjukvårdstjänster. Patientförsäkringsersättning kan dock betalas i enlighet med prisnivån inom den privata sektorn när det har varit medicinskt motiverat att anlita privata hälso- och sjukvårdstjänster, såsom i situationer där behandling och vård inte finns att tillgå inom den offentliga sektorn eller köerna inom den offentliga sektorn väsentligt skulle fördröja tillgången till behandling och vård.