Diskutbuktning. Operativ behandling. Öppnande av fel kotmellanrum. PV 59/2022
Diskutbuktning. Operativ behandling. Öppnande av fel kotmellanrum. PV 59/2022
Händelseförloppet
Patienten hade under lång tid haft smärtor i ryggen som strålade i nedre extremiteterna samt diskbråck (diskutbuktning) i ländryggraden som hade konstaterats vid magnetundersökning. Man diskuterade situationen med patienten och beslutade i samförstånd om operativ behandling.
Vid den operation som utfördes frilades först av misstag ett kotmellanrum som låg lägre ner än det avsedda. Därefter öppnades det rätta kotmellanrummet högre upp, där det diskbråck som hade konstaterats vid magnetundersökningen fanns, och diskbråcket avlägsnades. I slutet av operationen konstaterade man att nervroten kunde löpa fritt. Efter operationen berättade patienten att smärtorna på ena sidan hade upphört, men att symtom på andra sidan fanns kvar.
Några veckor efter operationen togs patienten in på sjukhusets vårdavdelning på grund av ryggsmärtor. Utöver ryggsmärtorna var patientens CRP-värde, som lätt visar tecken på infektion, förhöjt. Någon klar infektionsport hittades inte. Patienten flyttades till hälsovårdscentralen, där man konstaterade att CRP-värdet steg. Cirka en vecka efter det att vården på vårdavdelning inletts påbörjades antibiotikabehandling. Patienten flyttades tillbaka till sjukhuset. Efter cirka tre veckors vård förbättrades patientens tillstånd och hen fick åka hem.
Senare konstaterade man vid en magnetundersökning spondylodiskit (infektion i ryggkotor och mellanliggande diskar) både i det mellanrum som hade opererats samt i det mellanrum lägre ner som hade frilagts. Cirka tre och en halv månad efter operationen konstaterade man att infektionsförändringarna hade lindrats.
Handläggning av ärendet vid Patientförsäkringscentralen
Patientförsäkringscentralen ansåg i sitt ersättningsbeslut, att den diskbråcksoperation som utfördes på patienten var medicinskt motiverad. Utifrån de bilder som togs efter operationen avlägsnades bråcket. Vidgningen var tillräcklig. Patientförsäkringscentralen ansåg att operationen genomfördes korrekt. Uppkomsten av infektionen kunde inte undvikas.
Begäran om rekommendation till avgörande
Patienten var missnöjd med Patientförsäkringscentralens ersättningsbeslut och anhöll om nämndens rekommendation till avgörande.
NÄMNDENS REKOMMENDATION
Bestämmelse som ska tillämpas
Enligt 2 § 1 momentet 1 punkten (879/1998) i patientskadelagen betalas ersättning för en personskada om det är sannolikt att den har orsakats av undersökning, behandling och vård eller någon annan motsvarande åtgärd eller av att en sådan försummats, förutsatt att en erfaren yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skulle ha undersökt, behandlat och vårdat patienten eller i övrigt vidtagit åtgärder som avser patienten på något annat sätt och därigenom sannolikt skulle ha undvikt skadan.
Bedömning av vårdens korrekthet
Nämnden ansåg att diskbråcksoperationen kan anses vara medicinskt motiverad på grund av långvariga smärtor som strålade i nedre extremiteterna och det diskbråck som hade konstaterats vid magnetundersökning och som passade in som orsak till symtomen. Det fanns inte något absolut motiv till operationen, eftersom den huvudsakliga orsaken till förträngning i ryggradskanalen var ett bråck, som dock inte orsakade så kallade röda flaggan-symtom (kompression av ryggmärgens ändsektion, cauda equina). Trots detta kan genomförandet av operationen anses vara korrekt.
Patienten fick i samband med operationen adekvat infektionsförebyggande antibiotikabehandling (antibiotikaprofylax), varvid uppkomsten av infektionen i sig sannolikt inte kunde undvikas.
Enligt nämndens bedömning genomförde man dock inte operationen helt korrekt till den del att man vid operationen utöver det avsedda kotmellanrummet dessutom av misstag öppnade ett kotmellanrum längre ner. I det kotmellanrum som öppnades av misstag utfördes inga åtgärder som orsakade men. Enligt nämndens bedömning medförde öppningen av det nedre kotmellanrummet att den infektion i kotmellanrummet som konstaterades hos patienten kunde sprida sig också till det nedre kotmellanrummet. Vid magnetundersökning efter operationen konstaterades utöver infektion i kotmellanrummet högre upp även en lindrigare infektion i mellanrummet lägre ner och dessutom misstanke om varhärdar. Spridningen av infektionen till mellanrummet lägre ner skulle sannolikt ha kunnat undvikas, om kotmellanrummet inte hade öppnats.
Dessutom ansåg nämnden att behandlingen av infektionen fördröjdes med cirka en vecka. Enligt nämndens bedömning hade det varit motiverat att påbörja antibiotikabehandlingen senast när patienten togs in på sjukhuset och CRP-värdet var förhöjt. Till följd av dröjsmålet hade infektionen eventuellt förvärrats och dess behandling förlängts.
Nämnden rekommenderade skadeersättning för spridning av den infektion som konstaterats ovan samt dröjsmålet i inledningen av dess behandling.