Estetisk kirurgi. Trådlyft för ögonbryn av sjukskötare. Lagens tillämpningsområde. PV 2/2025

Händelseförloppet

Den ersättningssökande uppger i sin skadeanmälan till Patientförsäkringscentralen att den ersättningssökande tidigare gjort en ögonlocksoperation vars resultat varit otillfredsställande. För att jämna ut operationsresultatet utförde en sjukskötare vid samma vårdinrättning senare en trådlyft av ögonbrynen. Den ersättningssökande är missnöjd med att resultatet av trådlyften höll i endast cirka två månader, i stället för utlovade fem år.

Enligt vårdinrättningens svar till Patientskadecentralen hade på patienten gjorts trådlyft med mesotrådar (PDO-trådar), vilken inte utgör hälso- och sjukvård eller ett plastikkirurgiskt ingrepp som omfattas av patientförsäkringen, utan är en kosmetologisk behandling.

Patientförsäkringscentralens anhållan om rekommendation

Patientförsäkringscentral bad om nämndens rekommendation om huruvida trådlyft som utförs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården kan anses utgöra sådan hälso- och sjukvård som avses i patientskadelagen och patientförsäkringslagen och huruvida patientskadelagen eller patientförsäkringslagen kan tillämpas på ersättning för en personskada som i detta fall eventuellt orsakats av en sådan trådlyft.

Patientförsäkringscentralen hade inta tagit del av patientjournalerna eller någon annan redogörelse för de ingrepp som utförts.

NÄMNDENS REKOMMENDATION

Bestämmelser som ska tillämpas samt tillämpningspraxis

Enligt 1 § 1 mom. i patientskadelagen (879/1998) innehåller lagen bestämmelser om ersättning från patientförsäkringen för personskador som orsakats en patient i samband med hälso- och sjukvård i Finland.

I förarbetena till lagen konstateras att när man avgör huruvida det är fråga om hälso- och sjukvård utgörs grunden dels av formella kriterier, dvs. man fäster uppmärksamhet vid utbildningen för personen i fråga, organisationen i fråga samt vid andra med hänsyn till själva verksamheten yttre omständigheter. Ur denna synvinkel ska man alltjämt förstå saken så att hälso- och sjukvård i första hand innebär verksamhet som en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården bedriver. Yrkesutbildade personer är de legitimerade yrkesutbildade personer, de yrkesutbildade personer som beviljats tillstånd samt de yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning vilka avses i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården. (RP 91/1998 rd, s. 19)

Vid gränsdragningen mellan hälso- och sjukvården samt närliggande verksamhet måste man fästa uppmärksamhet även vid innehållet i själva verksamheten. Hälso- och sjukvården ska ur denna synvinkel uppfattas så att den avser en verksamhet som baserar sig på västerländskt medicinskt vetande och tillämpar detta vetande (vetenskapligt testat eller empiriskt vetande). När en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården fogar kompletterande behandlingsformer till vården måste man göra en bedömning av om det alltjämt är fråga om hälso- och sjukvård. (RP 91/1998 rd, s. 20)

Bestämmelser om förutsättningarna för rätt till ersättning finns i 2 § i patientskadelagen. Enligt bestämmelserna kan verksamhet som ersättningsansvaret grundar sig på vara vård, behandling, undersökning eller annan liknande åtgärd. Till exempel vaccination, så kallad estetisk kirurgi och sterilisering är åtgärder som kan jämställas med behandling även om de strängt taget inte avser att bestämma eller återställa hälsotillståndet. Allmänt taget bör alla åtgärder i fråga om person som baserar sig på medicinska kriterier och är tillämpningar av medicinsk kunskap utifrån sitt innehåll jämställas med hälso- och sjukvård. (RP 91/1998 rd, s. 11)

Patientskadelagen har ersatts av patientförsäkringslagen (948/2019) som trädde i kraft 1 januari 2021 och som tillämpas på de skador som inträffat efter lagens ikraftträdande. De bestämmelser i patientförsäkringslagen som är relevanta för den aktuella frågan motsvarar bestämmelserna i patientskadelagen och den tillämpningspraxis som utformats under den lagen.

Bedömning

Enligt den ersättningssökandes skadeanmälan hade den ersättningssökande gjort en trådlyft av ögonbrynen eftersom den ersättningssökande varit missnöjd med resultatet av en tidigare ögonlocksoperation.

Enligt svaret från vårdinrättningens representant till Patientförsäkringscentralen hade den ersättningssökande vid sin ankomst för trådlyft med mesotrådar inte berättat om sitt missnöje med det kirurgiska ingreppet. Därmed hade det inte varit fråga om ett korrigerande ingrepp, utan ett litet estetiskt ingrepp.

Nämnden konstaterade att trots att det inte i efterskott var möjligt att fastställa vad som framkommit i diskussionerna före trådlyften och det inte fanns några journalanteckningar eller annan skriftlig redogörelse av vilka orsakerna till att uppsöka vård eller åtgärderna som utförts på den ersättningssökande skulle framgå, kunde man ändå med hänsyn till helheten betrakta den ersättningssökandes yttrande om att trådlyften gjordes i hopp om att åtgärda asymmetrin av ögonen efter ögonlocksoperationen som trovärdig.

Trådlyft utförs i syfte att kortvarigt påverka positioneringen av vävnader i ansiktet. Vårdresultatet baserar sig på att tråden som förts in i vävnaden ger ett lyft mot tyngdkraften. Trådarna kan vara nedbrytbara eller permanenta. Även permanenta trådar skär sig med tiden genom mjukvävnaderna, och vårdresultatet är i princip alltid temporärt och ofta relativt kortvarigt. Ibland kan ärret efter tråden lämna ett bestående spår i formen av det subkutana fettlagret.

Av trådlyft har också utvecklats en form (mesotrådbehandling) där man inte går igenom huden, utan trådarna läggs mer ytligt i de undre hudlagren.

Vårdinrättningen har inte givit någon närmare redogörelse för det ingrepp som utfördes på den ersättningssökande eller för hur ingreppet utfördes och med vilka material. Enligt den marknadsföringsinformation som vårdinrättningen har på sin webbplats är trådlyft som de utför ett kosmetiskt ingrepp, och enligt beskrivningen bildar de trådar som används en stadig ram som stöder den korrekta positioneringen av personens vävnader på ett fullkomligt tryggt sätt och med även permanent resultat. Trådarna sägs också vara helt annorlunda än mesotrådar, vilka enligt webbplatsen inte används på vårdinrättningen.

Enligt uppgifterna på webbplatsen tar behandlingen cirka 90 minuter och den utförs under lokalbedövning i en operationssal eller i motsvarande sterila utrymmen. Återhämtningen sägs ta i genomsnitt 4–7 dagar, utan någon påverkan på arbetsförmågan, eftersom det är fråga om en främst estetisk olägenhet såsom svullnad och eventuella blåmärken. Eventuell lindring eller måttlig smärta kan förekomma i det behandlade området i några dagar eller upp till några veckor. Enligt marknadsföringsinformationen utförs ingreppet av en specialiserad sjukskötare. 

Nämnden konstaterade att trots att sättet på vilket en verksamhet marknadsförs inte i sig avgör om det i verksamheten är fråga om hälso- och sjukvård med avseende på tillämpningen av patientskadelagen, så har man i detta fall från den som utförde ingreppet inte fått någon annan redogörelse för ingreppet och hur det hade utförts.

Nämnden fastställde att i detta fall utfördes behandlingen av en sjukskötare, det vill säga en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, och ingreppet utfördes på en verksamhetsenhet för hälso- och sjukvård, där det också ges kosmetiska behandlingar. Det fastställdes att det är fråga om ett invasivt ingrepp, där tråden förs in i vävnaden, och att ingreppet även var förknippat med risker. Behandlingen ansågs bygga på tillämpning av västerländsk medicinsk kunskap, och utrustningen och materialen (bedövningsmedel, nålar, trådar) ansågs vara sådana som allmänt används inom hälso- och sjukvården.

Utifrån det som beskrivits ovan med avseende på det aktuella fallet ansåg nämnden att den trådlyft som utfördes på den ersättningssökande kan anses utgöra sådan hälso- och sjukvård som avses i patientskadelagen/patientförsäkringslagen och att den därmed omfattades av lagens tillämpningsområde.

Det anmälda skadefallet och den därav eventuellt följande personskadan kunde därmed bedömas med stöd av 2 § i patientskadelagen respektive 23 § patientförsäkringslagen.