Fall frång säng. Olycksfall. Övervakning. PV 16/2023

NEUROLOGI. VÅRD. HJÄRNSKADA. FALL FRÅN SÄNG. FRAKTUR PÅ HALSKOTPELAREN. PROFESSIONELL STANDARD. OLYCKSFALL. ÖVERVAKNING AV PATIENTEN

Händelseförloppet

I samband med en trafikolycka 2018 fick patienten hjärnblödning/hjärnkontusion och fraktur på halskotpelaren samt frakturer i armarna och benen. En operation utfördes på patienten för korrigering av frakturen på halskotpelaren.  Efter operationen i halskotpelaren var patienten desorienterad under lång tid, och man var tvungen att fortsätta med intubationen och sederingen i flera dagar. Drygt en vecka efter operationen överflyttades patienten till en neurologisk avdelning, där patientens tids- och rumsuppfattning fortfarande var nedsatt och patienten var minneslös. Under den postoperativa vården på neurologiska vårdavdelningen föll patienten på natten ur sängen och landade på sidan. Enligt vårdjournalen hade patienten själv sänkt sänggrinden och uppenbarligen varit på väg till toaletten. Efter fallolyckan konstaterade man att fixeringsmaterialet i halskotpelaren hade lossnat och man gjorde en ny operation i halskotpelaren.

Handläggning av ärendet vid Patientförsäkringscentralen

Patientförsäkringscentralen konstaterade att olycksfall ersätts enligt patientskadelagen, om de har direkt koppling till någon undersöknings- eller vårdåtgärd. En skada orsakad av ett olycksfall ersätts därmed inte från patientförsäkringen enbart på grund av vistelse på en vårdinstitution. Centralen konstaterade att patienten föll från sängen under vistelsen på avdelningen, varvid olycksfallet därmed inte hade inträffat i samband med en undersöknings- eller vårdåtgärd. Därför var det inte frågan om ett ersättningsgillt olycksfall enligt patientskadelagen.

Centralen konstaterade att den skada som olycksfallet hade orsakat kan ersättas från patientförsäkringen med den motiveringen, att övervakningen och assistansen av patienten inte var tillräcklig med hänsyn till situationen. Till god patientvård hör att patientens rörelsefrihet inte begränsas, om det inte är nödvändigt av säkerhetsskäl. Även om till exempel sängens sänggrindar har höjts upp, är det inte alltid möjligt att förhindra att ett olycksfall inträffar. Det är inte möjligt att övervaka och assistera alla patienter som vistas på en vårdinrättning fortgående. Centralen konstaterade vid bedömning utifrån handlingarna att patientens tillstånd inte krävde fortgående övervakning eller begränsning av rörelsefriheten. Det fanns inte heller motiv för användning av spännbälte och med tanke på helheten skulle användning av en övervakningsskötare sannolikt inte ha förhindrat det som skedde. Enligt centralens bedömning genomfördes övervakningen korrekt i detta fall.

Begäran om rekommendation till avgörande

Patienten var missnöjd med centralens ersättningsbeslut och anhöll om nämndens rekommendation till avgörande.

NÄMNDENS REKOMMENDATION

Bestämmelser som ska tillämpas

Enligt 2 § 1 momentet 1 punkten (879/1998) i patientskadelagen betalas ersättning för en personskada om det är sannolikt att den har orsakats av undersökning, behandling och vård eller någon annan motsvarande åtgärd eller av att en sådan försummats, förutsatt att en erfaren yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skulle ha undersökt, behandlat och vårdat patienten eller i övrigt vidtagit åtgärder som avser patienten på något annat sätt och därigenom sannolikt skulle ha undvikt skadan.

Enligt 2 § 1 mom. 4 punkten i lagen betalas ersättning för en personskada om det är sannolikt att den har orsakats av olycksfall i samband med undersöknings- eller vårdåtgärd eller i samband med motsvarande åtgärd eller olycksfall under sjuktransport.

Bedömning

I regeringens proposition om ändring av patientskadelagen (RP 91/1998) konstateras (s. 25), att en skada som uppkommit genom olycksfall ska ersättas när olycksfallet uttryckligen är kopplat till en vårdåtgärd och en sådan risk i samband med denna, för vilken patienten inte skulle ha blivit utsatt annars. Endast sjukhusvistelse i sig leder alltså inte till att alla oavsiktliga skador som drabbar patienten där blir ersättningsgilla. Även vid sådana här olycksfall som inte är kopplade till vård ska man dock normalt bedöma om de skulle ha kunnat undvikas om övervakningen av patienten hade genomförts i enlighet med kompetensen hos en erfaren yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Nämnden konstaterade att fallolyckan från sängen inte var kopplad till någon vårdåtgärd eller någon annan motsvarande åtgärd. Därmed ska man i ärendet bedöma, om övervakningen av patienten genomfördes i enlighet med kompetensen hos en erfaren yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.

Nämnden ansåg att det med beaktande av att man hos patienten hade konstaterat hjärnskada, desorientering, minneslöshet, fraktur på halskotpelaren samt att patienten hade blodförtunnande läkemedelsbehandling skulle ha varit motiverat att fortsätta vården på en övervakningsavdelning eller alternativt använt en övervakningsskötare på vårdavdelningen. Nämnden bedömde att man med adekvat vård på övervakningsavdelning eller övervakningsskötare sannolikt skulle ha kunnat undvika fallolyckan från sängen. På avdelningen hade patienten varit desorienterad och minneslös, men i huvudsak lugn. Det var också möjligt att lugna patienten genom att tala med patienten. Enligt vårdjournalen hade patienten uppenbarligen själv sänkt sänggrinden och börjat gå. I ärendet kan man inte anse att det är sannolikt att en övervakningsskötare inte skulle ha hunnit reagera på situationen och eventuellt kunnat lugna patienten.

Nämnden ansåg att övervakningen i patientens fall inte hade genomförts korrekt. Genom adekvat övervakning skulle fallolyckan från sängen sannolikt ha kunnat undvikas.

Nämnden rekommenderade att Patientförsäkringscentralen betalar ersättning till patienten för den personskada som uppkom till följd av fallolyckan.