Hjärtkirurgi. Aortadissektion. Nervskada. PV 69/2022
Hjärtkirurgi. Aortadissektion. Nervskada. PV 69/2022
Händelser
En lindrig utvidgning i uppåtgående aorta hade konstaterats hos patienten.
Patienten kom med ambulans till sjukhuset på grund av bröstsmärtor. Patienten hade plötsligt fått tryckande smärtor i mitten av bröstkorgen. Vid röntgenundersökning av lungorna konstaterades utvidgning i en del av aortan (stora kroppspulsådern). Vid en jourmässig ultraljudsundersökning av hjärtat som utfördes av kardiolog, konstaterades att det var frågan om en bristning (ruptur) i aortans innersta hinna (dissektion). Det fanns vätska i hjärtsäcken. Några betydande klaffel konstaterades inte. Patienten flyttades med ambulans till universitetssjukhuset.
Vid den datortomografiundersökning (CT) av aortan som utfördes på universitetssjukhuset konstaterades ruptur i aortans innersta hinna (intima).
Patienten genomgick en brådskande akutoperation, varvid uppåtgående aorta ersattes med en protes. I den ultraljudsundersökning av hjärtat som utfördes efter operationen konstaterades ett gott följdtillstånd efter operationen. Vid fysioterapi konstaterades att kompressionskraften var svagare i högra handen än i vänstra. Föremål föll ur händerna. Vid ENMG-undersökning (undersökning av nervbanor och elektrisk aktivitet i muskler) konstaterades fynd som passade in på akut måttlig skada i nedre delen av armens nervfläta (plexus brachialis). Allmänt taget var de sensoriska svaren rätt små och ledningshastigheterna långsamma, vilket passade in på polyneuropati (funktionsnedsättning i perifera nerver), men fynden på en akut skada i armens nervfläta var tydliga.
Funktionsförmågan i patientens övre extremitet var permanent nedsatt.
Handläggning av ärendet vid Patientförsäkringscentralen
Patientförsäkringscentralen ansåg i sitt ersättningsbeslut att operationen för korrigering av aortan var medicinskt motiverad på grund av bristning i aortans innersta hinna. Den valda behandlingsåtgärden var godtagbar och vid genomförandet av åtgärden uppnåddes den professionella standard som krävs. I den ENMG-undersökning som utfördes efter operationen konstaterades fynd som passade in på uttöjningsskada i armens nervfläta. Uttöjningsskadan i armens nervfläta var en följd, som inte kunde undvikas trots att behandlingen utfördes korrekt. Det var inte fråga om en ersättningsgill patientskada.
Begäran om rekommendation till avgörande
Patienten var missnöjd med Patientförsäkringscentralens ersättningsbeslut och anhöll om nämndens rekommendation till avgörande.
NÄMNDENS REKOMMENDATION
Bestämmelse som ska tillämpas
Enligt 2 § 1 momentet 1 punkten (879/1998) i patientskadelagen betalas ersättning för en personskada om det är sannolikt att den har orsakats av undersökning, behandling och vård eller någon annan motsvarande åtgärd eller av att en sådan försummats, förutsatt att en erfaren yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skulle ha undersökt, behandlat och vårdat patienten eller i övrigt vidtagit åtgärder som avser patienten på något annat sätt och därigenom sannolikt skulle ha undvikt skadan.
Bedömning av vårdens korrekthet
Nämnden konstaterade att den operation i uppåtgående delen av aorta som utfördes på patienten var en motiverad åtgärd i enlighet med gängse vårdpraxis.
Vid operationen konstaterade man att hjärtat var inklämt på grund av blod som läckt in i hjärtsäcken (tamponad). Uppåtgående aorta ersattes med en rörprotes. Operationen genomfördes tekniskt korrekt. Av operationsjournalen framgick det inte att komplikationer skulle ha förekommit under operationen. I den ultraljudsundersökning av hjärtat som utfördes en vecka efter operationen konstaterade man att hjärtsäcken var torr, aortaklaffen tät och hjärtats pumpförmåga bra.
Nämnden konstaterade att den skada i armens nervfläta som konstaterades sannolikt var en följd av operationen för korrigering av bristningen i aortans innersta hinna. Vid operation av uppåtgående aorta klyvs bröstbenet (sternotomi) och bröstbenshalvorna dras från varandra för att operationen ska kunna utföras. I denna situation kan armens nervfläta töjas ut. Uppkomst av en töjningsskada i armens nervfläta kan inte undvikas, trots att den professionella standard som krävs av en erfaren hjärt- och thoraxkirurg uppfylls. Töjningsskadan i armens nervfläta skulle sannolikt inte ha kunnat undvikas genom ett annat förfarande.
Nämnden konstaterade också att operationen i uppåtgående aorta var en livräddande akutoperation. En betydande del av patienterna med bristning i aortans innersta hinna dör innan de hinner till operation. Operationsdödligheten är också hög. Det allvarliga och brådskande tillståndet försvårade sannolikt genomförandet av operationen och ökade riskerna förknippade med operationen, men trots detta har ett gott behandlingsresultat uppnåtts i fråga om hjärtat.
Patienten hade inte orsakats en sådan ersättningsgill personskada som avses i patientskadelagen.