Diskbråck. Operation. Förvärrade symtom. Reoperation. PV 21/2022

Diskbråck. Operation. Förvärrade symtom. Reoperation. PV 21/2022

Händelseförloppet

Patienten hade under lång tid lidit av smärtor i korsryggen som strålade i nedre extremiteten och som inte hade lindrats med konservativ (icke-operativ) behandling. Vid magnetundersökning konstaterades degeneration i disken (kotmellanskivan) mellan ländryggraden och korsbenet och reaktiva förändringar i kotornas ändplattor. I disken konstaterades en färsk utbuktning (diskbråck), som buktade mot ryggradskanalen, mera mot vänster. På grund av besvärliga smärtsymtom fattade man beslut om operativ behandling.

Vid den neurokirurgiska operationen på patienten frilade man den granskade nervroten och under nervroten avlägsnade man massa från disken för att frilägga nervroten. Efter operationen lättade den strålande smärtan, men i nedre extremiteten fanns kraftlöshet samt känselstörningar och urineringen var försvårad. Vid magnetundersökning konstaterades ett blodkoagel och svullnad utanför hårda hjärnhinnan. I operationsområdet konstaterades ännu massa från disken.

Man beslutade att göra en ny operation, där man fortfarande konstaterade en betydande mängd diskmassa i ryggradskanalen. Massan avlägsnades i flera fragment. Efter reoperationen var patientens symtom besvärligare än någonsin. Vid den magnetundersökning som utfördes konstaterades fortfarande fynd som tydde på bråck.

Utifrån fynden utförde man en tredje operation, där man åter avlägsnade diskfragment under nervroten. Efter denna åtgärd började patienten få aktiva rörelser i vänstra nedre extremiteten.

Symtomen lättade under de följande månaderna, tills de åter blev besvärligare. Symtomen var instabilitetssymtom relaterade till ryggen och trötthet och smärtor i ryggen som provocerades vid sittande. Vid ENMG-undersökning (undersökning av nervbanor och elektrisk aktivitet i muskler) konstaterades en lindrig nervrotsskada i ryggradens nedre del till vänster. Hos patienten kvarstod fortgående smärtor i korsryggsområdet och vänstra nedre extremiteten, och nedsatt muskelkraft i nedre extremiteten.                                          

Handläggning av ärendet vid Patientförsäkringscentralen                                          

Patientförsäkringscentralen ansåg i sitt ersättningsbeslut, att det inte är frågan om en personskada som ersätts av patientförsäkringen. Enligt centralens bedömning var den neurokirurgiska ryggoperation som utfördes på patienten medicinskt motiverad på grund av det diskbråck som orsakade strålande smärtsymtom och som vid avbildningsundersökningar konstaterades orsaka kompression av nervroten. Den valda operationsmetoden var godtagbar och operationen genomfördes korrekt. Enligt centralens bedömning var de två reoperationerna medicinskt motiverade, eftersom bråcket återkom snabbt och orsakade svaghetssymtom i benet. Reoperationerna genomfördes korrekt.

Begäran om rekommendation till avgörande                                          

Patienten var missnöjd med Patientförsäkringscentralens ersättningsbeslut och anhöll om nämndens rekommendation till avgörande.

NÄMNDENS REKOMMENDATION                                          

Bestämmelse som ska tillämpas

Enligt 2 § 1 momentet 1 punkten (879/1998) i patientskadelagen betalas ersättning för en personskada om det är sannolikt att den har orsakats av undersökning, behandling och vård eller någon annan motsvarande åtgärd eller av att en sådan försummats, förutsatt att en erfaren yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skulle ha undersökt, behandlat och vårdat patienten eller i övrigt vidtagit åtgärder som avser patienten på något annat sätt och därigenom sannolikt skulle ha undvikt skadan.

Bedömning av vårdens korrekthet

Patienten hade i flera månaders tid lidit av smärtor i korsryggen, som inte lättade med konservativ behandling och vid avbildningsundersökningar hade man konstaterat ett diskbråck som passade som orsak till smärtsymtomen. Nämnden ansåg att operativ behandling var motiverad.

Den valda operationsmetoden (mikrokirurgisk operation) var enligt nämndens uppfattning sedvanlig vid tidpunkten för behandlingen och utifrån operationsjournalen utfördes operationen korrekt i enlighet med normal kirurgisk praxis.

Efter operationen konstaterades besvärligare smärtor än förut och urineringssvårigheter. Nämnden konstaterade att om symtombilden förvärras efter en operation ska en magnetundersökning utföras utan dröjsmål och beroende på undersökningsresultaten operation. I detta fall utfördes magnetundersökningen andra dagen efter operationen och reoperationen tredje dagen efter operationen. Nämnden ansåg att förfarandet till dessa delar inte var korrekt.

Enligt operationsjournalen från reoperationen avlägsnades rikligt med diskmassa under nervroten vid operationen. Trots detta kunde man inte konstatera någon betydande förändring vid den magnetundersökning som utfördes efter operationen jämfört med den tidigare avbildningen. Nämnden ansåg att det var sannolikt att en del av den diskmassa som fanns under nervroten inte hade observerats under åtgärden.

Efter reoperationen var patientens symtom besvärligare än någonsin. En ny magnetundersökning utfördes dock först på tredje dagen efter reoperationen. Dröjsmålet var med hänsyn till patientens allvarliga symtombild anmärkningsvärt lång. Enligt nämndens bedömning var förfarandet inte heller till denna del korrekt. I och med dröjsmålet i magnetundersökningen fördröjdes också den andra reoperationen.

Den tredje operationen genomfördes enligt bedömning utifrån från operationsjournalen tekniskt korrekt och att symtomen lindrades efter denna åtgärd visar att nerven frilades vid åtgärden. Enligt senare undersökningar ansåg man att orsaken till de symtom som patienten hade kvar och som blev besvärligare var ärrbildning som trycket på nervroten. Nämnden ansåg att det var osannolikt att den nervrotsskada som konstaterades vid ENMG skulle ha kunnat undvikas ens genom ett korrekt förfarande.

Till konstaterade delar var det frågan om en ersättningsgill personskada enligt patientskadelagen.