Båtbensfraktur i handloven. Gipsbehandling. Utebliven benläkning. PV 66/2022

Båtbensfraktur i handloven. Gipsbehandling. Utebliven benläkning. PV 66/2022

Händelseförloppet

Patienten uppsökte hälsostationen under veckoslutet efter att hen föregående kväll hade fallit och skadat vänster handlov. Som behandling satte man genast en skena och kom överens om en röntgenundersökning på måndagen. Utifrån röntgenbilden konstaterades båtbensfraktur i handloven. Patienten fick ett båtbensgips. Man kom överens om röntgenkontroll efter en vecka.

Vid de röntgenkontroller som utfördes på hälsostationen konstaterades att frakturens läge var likadant och att frakturen hade bra läge. Vid kontrollen efter 7 veckor var frakturlinjen fortfarande öppen och benläkning hade inte skett. Vid kontrollen efter 8 veckor bedömde man i röntgenutlåtandet att en viss läkning hade skett. Därefter uppsökte patienten en privat läkarstation, där hen fick en remiss till sjukhusets kirurgiska poliklinik.

Vid den datortomografiundersökning (CT) som utfördes på centralsjukhuset konstaterades att frakturlinjen fortfarande var öppen. Man skulle ännu följa upp benläkningen och en ny CT-undersökning planerades in efter cirka en månad. Eftersom frakturlinjen urskildes ännu och handloven var sjuk vid rörelser beslutade man att göra en steloperation, som utfördes cirka fyra månader efter frakturskadan.

Handläggning av ärendet vid Patientförsäkringscentralen

Patientförsäkringscentralen ansåg i sitt ersättningsbeslut att behandlingen av frakturen hade inletts medicinskt motiverat och korrekt, konservativt med gipsimmobilisering. Under uppföljningen observerades utebliven benläkning i frakturen. Man fattade beslut om operation medicinskt motiverat och i rätt tid, när benläkningen fortfarande inte framskred under uppföljningen. Den uteblivna benläkningen var en följd förknippad med behandlingen, som inte kunde undvikas trots att behandlingen utfördes korrekt. Den uteblivna benläkningen var inte en följd av felaktigt eller bristfälligt genomförande av behandlingen.

Begäran om rekommendation till avgörande

Patienten var missnöjd med Patientförsäkringscentralens ersättningsbeslut och anhöll om nämndens rekommendation till avgörande.

NÄMNDENS REKOMMENDATION

Bestämmelse som ska tillämpas

Enligt 2 § 1 momentet 1 punkten (879/1998) i patientskadelagen betalas ersättning för en personskada om det är sannolikt att den har orsakats av undersökning, behandling och vård eller någon annan motsvarande åtgärd eller av att en sådan försummats, förutsatt att en erfaren yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skulle ha undersökt, behandlat och vårdat patienten eller i övrigt vidtagit åtgärder som avser patienten på något annat sätt och därigenom sannolikt skulle ha undvikt skadan.

Bedömning av vårdens korrekthet

Nämnden bedömde att båtbensfrakturen diagnostiserades korrekt genast efter röntgenundersökningen och som behandling inleddes gipsbehandling. Nämnden konstaterade att den primära behandlingen vid en fraktur med bra läge är konservativ (icke-operativ). Gipsbehandling är det primära i 6–8 veckor, men i mer komplicerade fall kan gipsbehandlingen vara längre. Nämnden ansåg att gipsbehandling i patientens fall var korrekt behandlingslinje. Även kontrollerna på hälsostationen hade genomförts korrekt.

Nämnden konstaterade att alla båtbensfrakturer inte förbenas trots korrekt behandling. Det här inträffade också i patientens fall. Behandlingen var dock helt korrekt och det var motiverat att först behandla frakturen konservativt. När frakturen inte förbenades under uppföljningen, fattades beslut om operation i rätt tid, och den operativa behandlingen var inte fördröjd. Enligt nämndens bedömning hade patienten inte orsakats en sådan ersättningsgill personskada som avses i patientskadelagen.