Diskbråck. Cauda equina-symtom. Operation för utvidgning av förträngning i ryggradskanalen. Fördröjd diagnos. PV 60/2022
Diskbråck. Cauda equina-symtom. Operation för utvidgning av förträngning i ryggradskanalen. Fördröjd diagnos. PV 60/2022
Händelser
Patienten uppsökte läkarmottagningen på grund av att långvariga ryggsmärtor hade blivit kraftigare. På mottagningen effektiverade man behandlingen med smärtstillande läkemedel. Symtomen förvärrades ytterligare, och efter 5 dagar kändes smärtan i båda skinkorna och smärtan strålade ner i ena benet ända till hälen. I området kring könsorganen konstaterades avvikelser i känselförmågan. I nedre extremiteterna konstaterades inga störningar i muskelfunktionen. Patienten togs in för uppföljning på sjukhuset ett dygn, men skrevs ut följande dag. Patienten återkom till läkarmottagningen på grund av fortsatta symtom dagen efter utskrivningen från sjukhuset. Smärtorna strålade ner i höger nedre extremitet ända till tårna och i området kring könsorganen fanns känselbortfall. På mottagningen effektiverade man åter behandlingen med smärtstillande läkemedel. När symtomen fortsatte besökte patienten mottagningen ännu två gånger.
Cirka en månad efter det första mottagningsbesöket vek benen sig under patienten och smärtorna ökade och blev olidliga. Oförmåga att hålla avföring och urin uppkom inte. Patienten togs in på sjukhuset för uppföljning. Följande dag konstaterade man att kraften i slutarmuskeln (sfinktertonus) vid ändtarmsmynningen var betydligt nedsatt. Då utförde man en magnetundersökning (MRI) på patienten, varvid man konstaterade ett stort diskbråck i ländryggraden. Patienten skickades till universitetssjukhuset på grund av diskbråck och cauda equina-symtom, där en jourmässig operation för avlägsnande av diskbråcket och vidgning av ryggradskanalen utfördes.
Efter operationen lättade smärtorna och kraften i nedre extremiteterna återvände, men smärtor i den ena nedre extremiteten kvarstod, patienten hade avföringssvårigheter och för tömning av urinblåsan använde patienten kateter.
Handläggning av ärendet vid Patientförsäkringscentralen
Patienten ansökte om ersättning från patientförsäkringen.
Patientförsäkringscentralen ansåg, att det inte är frågan om en personskada som ersätts av patientförsäkringen. Enligt centralen var behandlingen medicinskt motiverad och den genomfördes korrekt. Remissen till operativ behandling fördröjdes inte och fortsättning av den konservativa behandlingen var i enlighet med gängse vårdpraxis. Enligt centralens bedömning kan inga försummelser eller dröjsmål konstateras i undersökningarna och behandlingen. Man skulle sannolikt inte ha kunnat påverka behandlingens slutresultat genom ett annat förfarande.
Begäran om rekommendation till avgörande
Patienten var missnöjd med Patientförsäkringscentralens ersättningsbeslut och anhöll om nämndens rekommendation till avgörande.
NÄMNDENS REKOMMENDATION
Bestämmelse som ska tillämpas
Enligt 2 § 1 momentet 1 punkten (879/1998) i patientskadelagen betalas ersättning för en personskada om det är sannolikt att den har orsakats av undersökning, behandling och vård eller någon annan motsvarande åtgärd eller av att en sådan försummats, förutsatt att en erfaren yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skulle ha undersökt, behandlat och vårdat patienten eller i övrigt vidtagit åtgärder som avser patienten på något annat sätt och därigenom sannolikt skulle ha undvikt skadan
Bedömning av vårdens korrekthet
Allmänt godkända indikationer för omedelbar operativ behandling vid förträngning i ryggradskanalen eller diskbråck är framskridande motoriska förlamningssymtom i nedre extremitet och så kallat cauda equina-syndrom. Cauda equina (CES) är en skada på lumbala-sakrala nervrötter, varvid reflexer och distala muskelkrafter saknas i nedre extremiteterna. CES-skador är också förknippade med störningar i förmågan att hålla urin och avföring samt känselstörningar kring ändtarmsmynningen och könsorganen (ridbyxanestesi).
Vid första besöket konstaterades fynd hos patienten som passade in på ischiasbesvär, men inga fynd som tydde på förlamning i nedre extremiteterna eller cauda equina-syndrom, varvid symtomatisk smärtstillande läkemedelsbehandling var korrekt behandling i denna situation.
När patienten uppsökte sjukhuset på nytt 5 dagar senare konstaterade man strålande smärta från ryggen i båda skinkorna och ända ner till höger fot. Vid de kliniska undersökningarna konstaterade man dessutom känselstörningar kring könsorganen. Med hänsyn till symtombilden och sjukdomshistorien skulle det enligt nämndens bedömning i denna situation ha varit motiverat att göra en noggrannare klinisk undersökning där man särskilt skulle ha kartlagt känselsinnet kring ändtarmsmynningen samt slutarmuskelns kraft. Det skulle också ha varit motiverat att testa akillesreflexerna. Nämnden ansåg utifrån de tillgängliga utredningarna att det var sannolikt att cauda equina-syndrom då höll på att utvecklas hos patienten, och om man hade gjort en mer omfattande klinisk undersökning på patienten enligt det som beskrivs ovan, skulle man sannolikt konstaterat cauda equina-syndrom tidigare än vad som nu var fallet. Efter en korrekt klinisk undersökning skulle man sannolikt ha planerat in en brådskande magnetundersökning av ländryggraden, varvid man sannolikt skulle konstaterat ett stort diskbråck.
Eftersom allmänt godkända indikationer för omedelbar operativ behandling vid förträngning i ryggradskanalen eller diskbråck är framskridande motoriska förlamningssymtom i nedre extremitet och så kallat cauda equina-syndrom, skulle korrekt behandling ha varit operativ behandling av diskbråcket antingen jourmässigt eller inom de närmaste dagarna. Enligt denna bedömning fördröjdes korrekt diagnos och behandling.
Nämnden ansåg att diagnosen på patientens diskbråck och utveckling av cauda equina-syndrom fördröjdes med cirka 3 veckor. Det är frågan om en sådan ersättningsgill personskada som avses i 2 § 1 mom. 1 punkten i patientskadelagen. Nämnden rekommenderade att Patientförsäkringscentralen betalar ersättning för den personskada som har orsakats patienten i enlighet med patientskadelagen.