Ledprotesoperation i knä. Utåtriktat felläge PV 47/2022
Ledprotesoperation i knä. Utåtriktat felläge PV 47/2022
Händelser
Patienten genomgick en ledprotesoperation i höger knä på centralsjukhuset. Efter operationen upplevde patienten att smärtorna i det opererade knäet blev värre och att hen inte alls kunde stöda på benet. Enligt röntgenbilderna verkade knäet vara i utåtriktad ställning (i valgus), men ledproteskomponenterna såg ut att vara på plats.
Den utåtriktade felställningen ökade under uppföljningen, varvid man i vården cirka tre månader efter den första operationen beslutade att göra en reoperation i knäet. Vid reoperationen upptäckte man att protesens lårkomponent var i felställning, men att komponenten ändå var välfixerad. Lårkomponenten avlägsnades och ersattes med en ny komponent. I den bakre kondylen (condylus lateralis) under protesen hade cirka 1 cm av benet upplösts. Operationsdiagnosen var avlossning i knäprotesens lårdel.
Patientens knäsymtom ökade cirka ett år efter reoperationen. Vid röntgenundersökning observerade man åter att knäskålen var utåtriktad (lateralisering) och benutväxt (exostos) samt förslitning. På grund av att patienten hade svårt att gå och smärtor beslutade man att göra en tredje operation. Vid den tredje operationen konstaterade man att knäskålen var utåtriktad och man satte in en så kallad patellaknapp med vilken patientens knäskål fick ytbeläggning. I slutet av operationen konstaterades att knäet var stadigt och rörde sig bra.
Vid kontrollbesöket efter den tredje operationen konstaterade man att patientens återhämtning hade framskridit rätt bra. Patienten rörde sig med en käpp utan att halta. Patienten kände ännu smärta på utsidan av knäet, men smärtorna hade lindrats betydligt efter den tredje operationen. Patienten hade observerat att knäet lätt riktas utåt (i valgus), om hen inte fäster uppmärksamhet vid detta när hen hukar sig.
Handläggning av ärendet vid Patientförsäkringscentralen
Patienten ansökte om ersättning från patientförsäkringen för den utåtriktade felställningen i knäet efter ledprotesoperationen och reoperationerna och de men som orsakats.
Patientförsäkringscentralen ansåg i sitt ersättningsbeslut att den utåtriktade felställningen i knäet efter ledprotesoperationen och den reoperation som utfördes på grund av detta var följder som det alltid finns risk för i samband med behandlingen och som inte kan undvikas trots att behandlingen genomförs korrekt. Det var inte fråga om en ersättningsgill patientskada.
Begäran om rekommendation till avgörande
Patienten var missnöjd med Patientförsäkringscentralens ersättningsbeslut och anhöll om nämndens rekommendation till avgörande.
NÄMNDENS REKOMMENDATION
Bestämmelse som ska tillämpas
Enligt 2 § 1 momentet 1 punkten (879/1998) i patientskadelagen betalas ersättning för en personskada om det är sannolikt att den har orsakats av undersökning, behandling och vård eller någon annan motsvarande åtgärd eller av att en sådan försummats, förutsatt att en erfaren yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skulle ha undersökt, behandlat och vårdat patienten eller i övrigt vidtagit åtgärder som avser patienten på något annat sätt och därigenom sannolikt skulle ha undvikt skadan.
Bedömning av vårdens korrekthet
Nämnden konstaterade att ledprotesoperationen i knäet var en motiverad åtgärd i enlighet med gängse vårdpraxis och att den genomfördes med en allmänt vedertagen metod. Utifrån den utredning som har framställts i ärendet var vinkeln mellan lårkomponenten och lårbenet 7,9–8,6 grader på den röntgenbild som togs efter första operationen, medan den rekommenderade vinkeln är 5–6 grader. Den här betydliga utåtriktade felställningen genast efter operationen hade sannolikt inverkat på att felställningen förvärrades ytterligare. Utifrån röntgenbilder som togs senare hade den utåtriktade felställningen ökat ytterligare och var redan 12–13 grader. På röntgenbilder som var tagna i riktning framåt-bakåt kunde man också se en utbuktning vid konturen av lårbenets bakre kondyl och även på sidobilden kunde man se ändrat läge (läget för lårkomponentens främre flik i förhållande till benets främre kant). Den ökade felställningen i lårkomponenten berodde enligt nämnden sannolikt på antingen en belastningsfraktur i benet under protesen (lårbenets bakre kondyl) eller en störning i blodcirkulationen som orakades av tryck på benet.
Den sannolika orsaken eller predisponerande faktorn för ökad utåtriktad felställning i höger knä efter ledprotesoperationen var enligt nämndens bedömning den betydliga utåtriktade felställningen i protesen efter operationen. Den utåtriktade felställningen och att den ökade skulle enligt nämndens bedömning sannolikt ha kunnat undvikas, om ledproteskomponenten hade monterats korrekt vid den första operationen. Nämnden ansåg att den reoperation som utfördes på grund av ökad utåtriktad felställning sannolikt skulle ha kunnat undvikas. Nämnden rekommenderade ersättning till denna del.
I fråga om den tredje operationen, varvid knäskålens yta behandlades med en så kallad patellaknapp, konstaterade nämnden behovet av att ytbehandla knäskålen eventuellt kan ha påverkats av en eventuell rotationsfelställning. Det finns dock inga tydliga bevis på detta och därför kom nämnden i sin bedömning fram till att ytbehandlingen av knäskålen sannolikt inte skulle ha kunnat undvikas även efter en korrekt montering av ledproteskomponenterna, och därmed rekommenderade nämnden inte ersättning till denna del.