Steloperation i stortå. Felläge i tå II PV 30/2022

Steloperation i stortå. Felläge i tå II PV 30/2022

Patienten genomgick en steloperation i stortåns falangealled på grund av artros med svåra symtom i stortåns falangealled. Vid kontroller konstaterade man att området för steloperationen hade förbenats och att fixeringsskruvarna var på plats. Efter operationen fick patienten dock problem med att tå II skavde mot stortån. I tå II konstaterades kraftig felställning och tydlig urledvridning i tåns distala interfalangealled. Därför genomgick patienten en operation för korrigering av felställningen i tå II. Trots den kirurgiska behandlingen fanns felställning kvar i tå II.

Handläggning av ärendet vid Patientförsäkringscentralen

Patientförsäkringscentralen ansåg att steloperationen var motiverad på grund av artros och besvärlig smärta. Operationen genomfördes enligt centralens bedömning i enlighet med gängse vårdpraxis. Vid avbildningsundersökningarna efter operationen var läget i det stelopererade området bra. Centralen ansåg att även reoperationen (artrodes) var motiverad på grund av kraftig felställning och att den genomfördes korrekt. Enligt centralens bedömning var de komplikationer som orsakades patienten följder förknippade med behandlingen, som inte kunde undvikas trots korrekt genomförande av behandlingen. Uppkomsten av felställningen och utebliven benläkning vid artrodesen kunde inte undvikas.

Centralen ansåg att behandlingen helhetsmässigt sett var korrekt och konstaterade att det resultat som eftersträvas med behandlingen inte alltid uppnås trots korrekt förfarande. Då är det inte frågan om en ersättningsgill patientskada.

Begäran om rekommendation till avgörande

Patienten var missnöjd med centralens ersättningsbeslut och anhöll om nämndens rekommendation till avgörande.

NÄMNDENS REKOMMENDATION

Bestämmelse som ska tillämpas

Enligt 2 § 1 momentet 1 punkten (879/1998) i patientskadelagen betalas ersättning för en personskada om det är sannolikt att den har orsakats av undersökning, behandling och vård eller någon annan motsvarande åtgärd eller av att en sådan försummats, förutsatt att en erfaren yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården skulle ha undersökt, behandlat och vårdat patienten eller i övrigt vidtagit åtgärder som avser patienten på något annat sätt och därigenom sannolikt skulle ha undvikt skadan.

Bedömning av vårdens korrekthet

Patienten hade under lång tid lidit av smärtor i stortån och man hade konstaterat artros och felställning i stortåns falangealled. Vid röntgenundersökning av foten konstaterades rikliga artrosförändringar i stortåns falangealled och lindrig felställning i distala interfalangealleden i tå II. Patienten hade dagligen besvärlig värk och vilosmärta. Patienten hade lärt sig att gå på fotens yttre kant på grund av besvären i stortån och stortån försvårade rörligheten.

Nämnden ansåg att den steloperation som genomfördes på patienten i stortåns falangealled var motiverad på grund av undersökningsfynden och patientens besvärliga symtom. Enligt nämndens bedömning utfördes operationen i enlighet med gängse vårdpraxis och tekniskt korrekt. Vid efterkontrollerna konstaterade man att stortåns falangealled hade förbenats och bedömde att stortåns läge var bra.

Framöver uppkom problem med att tå II skavde mot stortån. I tå II konstaterades kraftig felställning och tydlig urledvridning i den distala interfalangealleden. Nämnden ansåg att den operation som genomfördes för korrigering av felställningen i tå II var motiverad på grund av den konstaterade felställningen och patientens besvärliga symtom. Vid steloperationen i stortåns falangealled blev stortån kortare, varvid tå II var längre än stortån och vände sig mot denna. Nämnden ansåg att det var frågan om en följd av en korrekt genomförd steloperation av stortån, som sannolikt inte skulle ha kunnat undvikas genom ett annat förfarande vid operationen. Operationen för korrigering av felställningen i tå II utfördes med en vedertagen metod och tekniskt korrekt och tåns ställning kunde korrigeras.

Nämnden konstaterade att utebliven läkning är en komplikation som det alltid finns risk för vid steloperationer, trots att behandlingen genomförs korrekt. Nämnden bedömde att den uteblivna läkningen och utvecklingen av felställningen sannolikt inte skulle ha kunnat undvikas genom ett annat förfarande vid operationen.

Patienten hade inte orsakats en sådan ersättningsgill personskada som avses i patientskadelagen.