Användning i trafik. Ersättningsbarhet. LV 08/1804
Användning i trafik. Ersättningsbarhet.
LV 08/1804 nämndens plenum
Brännolja (eldningsolja) levererades med tankbil till en fastighet. Fem dygn senare lades det märke till att brännoljan hade letts in i fel cistern, dvs. en som hade tagits ur bruk redan tre år tidigare. Ur cisternen hade brännolja läckt ut på ett betonggolv och därifrån ner i marken.
Det försäkringsbolag som hade beviljat tankbilen en trafikförsäkring avvisade fastighetsägarens yrkande på ersättning för den oljeskada som fastigheten hade lidit. Försäkringsbolagets motivering var att orsaken till skadan låg hos fastigheten. Den gamla oljecistern som hade tagits ur bruk borde ha försatts i sådant skick att påfyllning av den inte längre är möjlig. Förbudsskylten fanns inte heller på en plats som var synlig för föraren.
I sin anhållan om utlåtande ansåg fastighetsägaren att försäkringsbolagets ersättningsbeslut inte är förenligt med trafikförsäkringslagen. Person- och egendomsskador som uppkommit i följd av motorfordons användning i trafik ska ersättas från fordonets trafikförsäkring. Användning av motorfordon i trafik anses inbegripa all verksamhet som är utmärkande för motorfordonet i fråga. Förutom den egentliga körprestationen har användning i trafik av hävd ansetts omfatta bl.a. lastning, lossning och varutransport, om motorfordonet har konstruerats just för dessa uppgifter. I rättspraxis har användningen i trafik tolkats i vid mening och det har ansetts att om en skada inträffar vid lossning är det fråga om en skada som uppkommit i följd av användning i trafik. Den aktuella skadan har uppkommit vid lossning och måste därmed anses vara en trafikskada. Ansvarsgrunden är strikt ansvar, och bedömningen av vållandet saknar betydelse för ansvaret. Tankbilen har varit i trafik och använts för sitt ändamål, dvs. för påfyllning av fastighetens oljecistern. Det finns ett klart orsakssamband mellan fordonets användning i trafik och skadans uppkomst. I påfyllningsöppningen till den ur bruk tagna cisternen fanns en inplastad skylt där det meddelades att cisternen tagits i bruk. På grund av brådska eller av någon liknande orsak skedde påfyllningen undantagsvis via grannhusets gårdsplan, varvid slangens längd kan ha varit ett hinder för att fylla på den rätta cisternen. Vid tidigare påfyllningar har problem inte förekommit.
I sitt svaromål konstaterade försäkringsbolaget att det inte har framkommit sådan ny information i ärendet som skulle ge anledning att ändra det ersättningsbeslut som anhållan om utlåtande gäller. Skadan orsakades av att den gamla cisternen var anfrätt, därför kan skadan inte anses ha uppkommit i följd av tankbilens användning i trafik. En risk av detta slag är inte ersättningsgill inom trafikförsäkringen, även om det är fråga om en skada som anknyter till lossning av last. Lossningen i sig har skett riktigt och utan några problem. Påfyllnadsrören till cisterner som tagits ur bruk ska proppas till, om inte cisternerna avlägsnas. Föraren har berättat att han inte har sett någon förbudslapp.
NÄMNDENS UTLÅTANDE
Användning i trafik
Enligt 1 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen (279/1959) ersätts en skada, som i följd av motorfordons användning i trafik åsamkats person eller egendom, nedan kallad trafikskada, enligt denna lag från den trafikförsäkring, som meddelats för fordonet. Enligt lagens 4 § utgår ersättning för trafikskada, såvida inte nedan föreskrivs annorlunda, från motorfordonets trafikförsäkring, vare sig någon är personligen skadeståndsskyldig på grund av fordonets användning i trafik eller ej.
Person- och egendomsskador ersätts från trafikförsäkringen enligt principen om strikt ansvar. Betalningen av ersättning förutsätter emellertid att skadan uppkommit i följd av motorfordonets användning i trafik. I trafikförsäkringslagen definieras det inte när det är fråga om användning i trafik. Inte heller definieras detta närmare i den regeringsproposition som ledde till att trafikförsäkringslagen stiftades (RP 68/1958 rd). I 2 § i trafikförsäkringslagen anges det däremot när ett motorfordon inte är i trafik. Nu är det inte fråga om en sådan situation som nämns i 2 § i trafikförsäkringslagen.
Med användning av motorfordon i trafik avses all sådan användning av ett fordon som är utmärkande för att fordonet används för ett sådant ändamål som det har tillverkats för. Ett fordon är i trafik i trafikförsäkringslagens bemärkelse för det första när det används för transport av personer eller varor på eller utanför väg. Användningen i trafik förutsätter enligt vedertagen ersättningspraxis inte att fordonet varit i rörelse när skadan inträffade. Det kan bli aktuellt att ersätta en skada från trafikförsäkringen, även om fordonet stått stilla när skadan inträffade (HD 1990:159). Också skador som inträffar i samband med att ett fordon lastas eller lossas har i princip uppkommit i följd av fordonets användning i trafik. Skador har ansetts uppkomma i följd av användning i trafik också när de har inträffat i samband med instigning i eller urstigning ur fordonet. Det gäller att observera att användningen i trafik kan skilja sig åt beträffande personbilar, lastbilar, snöskotrar och andra motordrivna fordon.
Med stöd av det som sägs ovan måste det anses att tankbilen när skadan inträffade har varit i trafik på det sätt som avses i 1 § i trafikförsäkringslagen. Efter detta gäller det att bedöma om ersättning från trafikförsäkringen ska betalas, dvs. om den uppkomna skadan har ett orsakssamband med tankbilens användning i trafik.
Orsakssamband mellan användning i trafik och skadan
Att ett fordon är i trafik kan inte utan undantag anses vara lika med att det används i trafik. Ett motorfordon kan i och för sig vara delaktigt i en skada, men skadan har kunnat inträffa till följd av en sådan form eller ett sådant sätt för användning av motorfordonet eller en sådan egenskap hos motorfordonet att skadan inte kan anses ha uppkommit i följd av användningen i trafik i trafikförsäkringslagens bemärkelse. Inte heller är det möjligt att enbart utifrån den omständigheten att varor har transporterats eller last lossats dra slutsatser om huruvida det är fråga om en skada som uppkommit i följd av användning i trafik eller inte.
Det är möjligt att inget tidsmässigt orsakssamband i sak som ger upphov till ersättningsansvar finns mellan användningen i trafik och skadan. Ersättningsgilla som trafikskada kan bara sådana händelser som är en direkt följd av en trafikskada vara. Trafikförsäkringssystemet har skapats för att täcka skadesituationer som orsakas av s.k. trafikrisk. För att ersättningsansvar ska uppstå krävs det alltså ett orsakssamband mellan skadan och användning av fordonet i trafik. När orsakssambandet bedöms är det avgörande om risken är sedvanlig och typisk för användning av motorfordonet i trafik eller främmande för den och så avlägsen att den inte längre kan anses höra ihop med användningen i trafik.
Utgångspunkten måste alltså anses vara att skadan har uppkommit med nära anknytning till motorfordonets rörelse eller placering eller någon annan därmed sammanhörande s.k. allmänfarlig egenskap som anknyter till användning i trafik.
I fråga om skador som inträffar i samband med transport av varor, lastning eller lossning har det i praxis för beviljande av ersättning från trafikförsäkringen i allmänhet förutsatts att skadan orsakats genom motorfordonsförarens förfarande i denna egenskap, motorfordonet eller någon sådan del, fast anordning eller tilläggsanordning som hör ihop med det eller genom fordonets rörelser eller placering. Eftersom bara risker som är typiska för trafik ersätts med stöd av trafikförsäkringslagen berättigar t.ex. leveransfel som inträffat vid lossning i allmänhet inte till ersättning från trafikförsäkringen. Situationen är densamma när användning av motorfordonet ger tillfälle att orsaka en skada som är helt främmande för motorfordonets användning.
I det aktuella fallet hade tankbilsföraren först kört in på grannhusets gård och levererat olja till det huset. Efter det hade han dragit slangen över staketet in på den omtalade fastighetens gårdsplan. Påfyllningsöppningen fanns på gavelväggen, liksom en fungerande anordning som hindrade överpåfyllning. Den inlämnade utredningen om en lapp där det berättades att påfyllningsöppningen tagits ur bruk är motstridig. Enligt en inspektionsrapport hade en lapp som var av samma storlek som "parkeringsböter" och fanns inne i en plastficka fästs med järntråd vid påfyllningsöppningen. På lappen stod det att cisternen hade tagits ur bruk. Enligt försäkringsbolagets ersättningsbeslut hade tankbilsföraren berättat att ingen förbudsskylt fanns vid påfyllningsöppningen. På marken hade det enligt föraren funnits en lapp som saknade text. Enligt skadeanmälan hade föraren inte lagt märke till något avvikande när han lossade oljan. Flera dagar senare hade det noterats att oljan hade lossats i en cistern som tagits ur bruk och att olja hade läckt ut därifrån på golvet och in i marken.
I det aktuella fallet har tankbilen varit i trafik och använts för sitt ändamål, dvs. lastning och lossning av brännolja. Det som sägs i 2 § i trafikförsäkringslagen är inte tillämpligt på fallet. Enbart av dessa omständigheter kan man ändå inte ännu dra slutsatsen att det är fråga om en trafikskada, dvs. att oljeläckaget skulle ha uppkommit i följd av en trafikrisk.
Enligt nämndens uppfattning har den oljeskada som orsakats av att den ur bruk tagna cisternen läckt inte hängt direkt samman med fordonets användning i trafik på så sätt att skadan skulle ha haft ett tillräckligt nära samband med motorfordonets rörelser eller placering ellernågon annan därmed sammanhängande s.k. allmänfarlig egenskap som anknyter till användning i trafik. När oljan lossades iakttogs ett normalt förfarande, och det kan inte anses att skadan uppstått till följd av förarens tillvägagångssätt i denna egenskap. Fastighetsägarens skador har därmed inget orsakssamband med motorfordonets användning i trafik, och därför ska de uppkomna skadorna inte ersättas från tankbilens trafikförsäkring.
Nämnden rekommenderade inte en ändring av försäkringsbolagets ersättningsbeslut.
Nämnden var enig.