Användning i trafik. Lyftfordon vid byggandet av flytgödselcister. (LV 19/1657)

Ersättningsbarhet. Användning i trafik.

LV 19/1657

Plenum 12.6.2020

I fallet var det fråga om huruvida ett lyftfordon som förflyttade betongelement på en bondgårds gårdsplan, där en flytgödselcistern höll på att byggas, var i trafik. En annan juridisk fråga var att om den personskada som uppkom i och med att lyftfordonet välte på grund av att stödet för det var bristfälligt orsakades av användning i trafik så hade den skadelidande deltagit i arbetsprestationen? Enligt nämndens uppfattning var personskadan en följd av användning av fordonet i trafik. Det ansågs att den skadelidande inte hade deltagit i arbetsprestationen på det sätt som avses i begränsningsbestämmelsen i 42 § i trafikförsäkringslagen, eftersom hen när skadan inträffade inte hade varit med om att förflytta betongelementet. Det var därmed fråga om en ersättningsgill trafikskada.

UPPGIFTER OM HÄNDELSEFÖRLOPPET       

Den skadelidande hade utfört talkoarbete åt sonens företag på en grannes gård, där en flytgödselcistern höll på att byggas. Den skadelidandes uppgift var att med grävmaskin flytta bort jord från de planerade lyftplatserna. Skadan inträffade när lyftbilsföraren var i färd med att förflytta ett betongelement som skulle användas i flytgödselcisternen från lyftplatsen till schaktgropen. Föraren hade styrt lyften från en plats utanför fordonet. När hen hade fått det betongelement som stod i tur att lyftas att stå upprätt lite ovanom marknivån välte lyftbilen. Den skadelidande, som hade stått cirka 20 meter från lyftbilen och tittat på, blev då under lyftbommen och omkom till följd av det.

Enligt den inspektionsrapport som regionförvaltningsverket sammanställde vid sin undersökning av olycksfallet i arbetet hade lyftens arbetsomgivning inte avgränsats så att den utgjorde en säkerhetszon. Skadan inträffade eftersom lyftbilen hade stått för nära en jordhög, vilket innebar att stödbenen inte nådde tillräckligt långt.    

Enligt försäkringsanstalten skulle skadan inte ersättas från lyftbilens trafikförsäkring. När skadan inträffade var fordonet inte i trafik i den bemärkelse som avses i trafikförsäkringslagen, utan det hade så som avses i 1 § i trafikförsäkringslagen använts på en plats utanför trafiklederna för ett väsentligen annat ändamål än för transport av gods. Fastän fordonet hade använts för att förflytta betongelement kan detta inte anses utgöra i trafikförsäkringslagen avsedd transport av gods, eftersom fordonet stod stilla medan lyftet skedde. Skadan skulle inte heller ersättas med stöd av 42 § i trafikförsäkringslagen. Skadan hade inträffat medan fordonet stod stilla under en arbetsprestation som avses i 42 § i trafikförsäkringslagen. Utgående från de inlämnade utredningarna hade den skadelidande när skadan inträffade utfört samma uppgift som lyftbilen, dvs. byggt flytgödselcisternen, så skadan skulle inte heller av den anledningen ersättas från fordonets trafikförsäkring.

NÄMNDENS UTLÅTANDE

Tillämpliga bestämmelser

Enligt 1 § i trafikförsäkringslagen (460/2016) innehåller denna lag bestämmelser om ersättning för person- och sakskador som orsakas av användning av motorfordon i trafik och om trafikförsäkring som tecknas mot sådana skador.

Ett motorfordon är inte i trafik i den bemärkelse som avses i denna lag när

1) det på en plats utanför trafiklederna används för ett väsentligen annat ändamål än för transport av personer eller gods,

2) det förvaras, repareras, undergår service eller tvättas på en plats som är avskild från trafikleder,

3) det används på ett område som avspärrats från trafik för tävlings- eller testningsändamål eller för övning som direkt hänför sig till en tävling.

Enligt 2 § i trafikförsäkringslagen avses med trafikled allmän eller enskild väg, gata, byggnadsplaneväg, snöskoterled och torg samt annat område som är avsett för allmän trafik eller allmänt används för trafik.

Enligt 42 § i trafikförsäkringslagen sådan paragrafen lydde när skadan inträffade ersätts en skada som inträffar under lastning, lossning eller annan arbetsprestation inte, om den drabbar

1) fordonets ägare, innehavare, förare eller någon annan person som utför arbetet i fråga medan fordonet står stilla, eller

2) egendom som är föremål för en arbetsprestation eller ett annat fordon som deltar i verksamheten i fråga.

Utlåtande

Nämnden konstaterade att begreppet användning i trafik inte definieras separat i trafikförsäkringslagen (460/2016). Med användning av motorfordon i trafik har det i den tidigare trafikförsäkringslagens (279/1959) tillämpningspraxis hävdvunnet avsetts all sådan användning av ett fordon som är utmärkande för att fordonet används för det ändamål som det har tillverkats för. I förarbetena till den nya trafikförsäkringslagen (regeringens proposition 123/2015) förs det i detaljmotiveringen till paragrafen i fråga fram att användning av fordon i trafik i princip inte är bunden till vägtrafik eller heller annars till allmänna trafikleder. T.ex. körning med motorkälke i terräng utgör användning i trafik av ett fordon i den mening som avses i lagen. I lagen ingår dock vissa bestämmelser som preciserar tillämpningsområdet och ersättningen, vars tillämpning beror på om fordonet används på trafikleder eller utanför dem.

I 1 § 2 mom. i trafikförsäkringslagen nämns bestämmelser som har till syfte att begränsa rätten till ersättning för sådana olyckstyper som inträffat under vissa omständigheter och är främmande för fordons användning i trafik. Enligt momentet är ett motorfordon inte i trafik i den bemärkelse som avses i lagen bl.a. när det på en plats utanför trafiklederna används för ett väsentligen annat ändamål än för transport av personer eller gods. För att begränsningsbestämmelsen ska kunna tillämpas bör båda villkoren vara uppfyllda, och därför gäller det att bedöma användningsplatsen och användningsändamålet skilt för sig. Avgörandet förutsätter att omständigheterna bedöms som en helhet i det enskilda fallet. Samtidigtär bestämmelsen i 2 mom. enligt motiveringen (RP 123/2015) inte avsedd att vara uttömmande, utan på grund av att definitionen av trafik bygger på allmänt språkbruk kan också andra situationer än de som nämns i 2 mom. falla utanför lagens tillämpningsområde och sålunda utanför trafikförsäkringens ersättning.

Ett motorfordon kan i och för sig vara delaktigt i en skada, men skadan har kunnat inträffa till följd av en sådan form eller ett sådant sätt för användning av motorfordonet eller en sådan egenskap hos motorfordonet att skadan inte kan anses ha uppkommit i följd av användning i trafik i trafikförsäkringslagens bemärkelse. Trafikförsäkringssystemet har skapats för att täcka skadesituationer som orsakas av s.k. trafikrisk. Det avgörande är huruvida risken är sedvanlig och typisk för användning av motorfordonet i trafik eller främmande för den och så avlägsen att den inte kan anses höra ihop med användningen i trafik. Utgångspunkten måste anses vara att skadan har uppkommit med nära anknytning till motorfordonets rörelse eller placering eller någon annan därmed sammanhörande s.k. allmänfarlig egenskap som anknyter till användning i trafik.

Den aktuella skadan hade skett på gårdsplanen till en bondgård där en flytgödselcistern höll på att byggas. Lyftbilen hade stått på stället, med stödbenen utfällda, intill en stor jordhög. Den skulle förflytta ett betongelement till schaktgropen. Den skadelidande stod på cirka 20 meters avstånd från lyftbilen. När skadan inträffade stod fordonet stilla, betongelement transporterades inte med det utan arbetsprestationen bestod i att förflytta ett betongelement till monteringsplatsen med hjälp av fordonslyften som hade stöttats. Enligt inspektionsberättelsen som gällde arbetarskyddet var skadan en följd av att lyftbilen stod för nära jordhögen, varvid jordhögen hindrade stödbenen från att fällas ut tillräckligt långt. Även om cisternbygget inte hade spärrats av var byggområdet stort och skilde sig tydligt från den övriga omgivningen, och den skadelidande hade vistats där före skadan. Hen visste att hen deltog i byggarbetet i egenskap av frivillig på byggområdet.

I ärendet gäller det först att avgöra huruvida den skadeorsakande lyftbilen när skadan inträffade användes i trafik i den bemärkelse som avses i trafikförsäkringslagen och i vedertagen tillämpningspraxis som gäller den. Om svaret är jakande, gäller det dessutom att avgöra huruvida ersättning från trafikförsäkringen ska förvägras med stöd av 42 § i trafikförsäkringslagen på den grunden att den skadelidande utförde byggarbete vid tidpunkten för skadan.

I både Finlands nationella lagstiftning och Europeiska unionens domstols avgörandepraxis har man av hävd utgått från att begreppet användning av fordon i trafik inte förutsätter att det motorfordon som orsakat en skada varit i rörelse när skadan inträffade eller att fordonet befunnit sig på en trafikled. I princip täcker trafikförsäkringen all skaderisk som anknyter till motorfordons rörelse, placering, egenskaper, skick eller användningssätt. Användningen av motorfordon även utanför egentliga trafikleder har regionalt ansetts vara liktydigt med användning i trafik, utom i de situationer som nämns i 1 § 2 mom. i trafikförsäkringslagen. I nämndens avgörandepraxis har t.ex. gårdsplaner inte vedertaget ansetts vara en plats utanför trafiklederna.

Det berörda motorfordonets rörelse på bondgårdens gårdsplan kan allmänt taget anses vara sådan användning i trafik som avses i trafikförsäkringslagen. Inte ens enligt en sådan tolkning av begreppet användning i trafik som bygger på allmänt språkbruk innebär detta att vilken skada som helst på området som inträffar i samband med en arbetsprestation är en sådan trafikskada som avses i trafikförsäkringslagen. När skadan inträffade användes lyftbilen inte för transport av människor eller gods, alltså som trafikmedel, utan den användes som lyft för förflyttning av betongelement (jfr EU-domstolens dom 28.11.2017 i mål C-514/16, där det var fråga om att en traktor drev en pump). Vad beträffar användning i trafik har nämnden tidigare i sitt utlåtande LV 08/392 ansett att ersättning för trafikskada skulle betalas i en situation där en grävmaskinsskopa hade fallit ner i ett schakt och träffat en arbetstagare som utförde kabelarbete där. Utlåtandet gavs innan den gällande trafikförsäkringslagen hade stiftats, men av den nuvarande trafikförsäkringslagens bestämmelser och förarbeten kan man enligt nämndens uppfattning inte härleda någon grund för att bedöma begreppet användning av fordon i trafik på ett annat sätt. Orsaken till skadan har inte heller varit en händelse som saknade samband med användning av fordonet. Därför anser nämnden att skadan är en följd av användning av motorfordonet i trafik.   

Beträffande begränsningsbestämmelsen i 42 § i trafikförsäkringslagen konstaterade nämnden att bedömningen av huruvida deltagande i en arbetsprestation har skett behöver göras från fall till fall. I förarbetena till den tidigare och den nuvarande trafikförsäkringslagen har det inte tagits närmare ställning till hur snävt respektive hur extensivt deltagandet i en arbetsprestation bör tolkas. Eftersom det är fråga om en bestämmelse som begränsar rätten till skadeersättning är utgångspunkten att den bör tolkas snävt. Enligt nämndens uppfattning har avsikten med uttrycket ”någon annan person som utför arbetet i fråga” varit att jämställa en biträdande person som deltar i t.ex. lastnings-, lossnings- eller motsvarande arbete med de andra personer som nämns i bestämmelsen och för vars del personskador som inträffar i de situationer som nämns i bestämmelsen avses bli ersatta som olycksfall i arbetet. Enligt lagens ordalydelse kan begränsningsbestämmelsen tillämpas bara på de ovannämnda personerna när de utför sådant arbete som avses i bestämmelsen. Med uttrycket ”arbetet i fråga” förstår nämnden åtgärder som har ett nära samband med användning av fordonet under en arbetsprestation. I detta fall hade den skadelidande inte deltagit i förflyttningen av betongelement, fastän hen annars hade hjälpt till frivilligt i byggarbetet, bl.a. genom att förflytta jord med en annan grävmaskin. När skadan inträffade deltog hen enligt nämndens uppfattning inte i den arbetsprestation som ledde till skadan.

I detta fall användes lyftbilen i trafik på de grunder som nämns ovan, och den skadelidande deltog inte i den arbetsprestation som ledde till skadan, så den uppkomna skadan ska ersättas från trafikförsäkringen. 

Nämnden var enig.