Ersättningsansvar. Att väja i korsning. Tolkning av 24 § i vägtrafiklagen LV 23/43

Plenum 15.6.2023

Frågan gällde fördelning av ersättningsansvaret i en krocksituation och tolkning av 24 § i vägtrafiklagen: kunde ett fordon som högerifrån hade backat in i en kör-vägskorsning anses vara väjningspliktigt, och var det fråga om en situation som avses i 24 § 3 mom. 4 punkten i vägtrafiklagen (729/2018). Enligt ordalydelsen i nämnda punkt är alltid den väjningspliktig som kommer in på en körbana efter korsning av en gång- eller cykelbana, även om det i bestämmelsen enligt vad som sägs i lagens förarbeten (RP 180/2017) avses att en från körbanan i konstruktions-hänseende avskild gång- eller cykelbana korsas.  Nämnden kom fram till att vägtra-fiklagen bör tillämpas så som den är skriven.
  

UPPGIFTER OM HÄNDELSEFÖRLOPPET

A framförde en paketbil i ett tätortsområde när en av B framförd personbil kom backande från en korsande körväg, högerifrån ur A:s färdriktning sett.  Fordonen kolliderade med varandra i korsningen. 

FÖRSÄKRINGSANSTALTENS ERSÄTTNINGSBESLUT

Det försäkringsbolag som hade beviljat A:s fordon en trafikförsäkring hade er-satt skadorna på B:s fordon med motiveringen att A hade kört in i korsningen ur en sådan körriktning att hen var väjningspliktig i förhållande till den av B framförda bilen, som kom från höger. Därför hade kollisionen orsakats av vål-lande hos A. Att den bil som kom från höger backade hade enligt bolaget ing-en betydelse för skuldfrågan. 

BEGÄRAN OM REKOMMENDATION TILL AVGÖRANDE

A bad nämnden ge en rekommendation till avgörande. Enligt A är den som backar alltid skyldig till en kollision. Fordonet som hade kommit från höger ur A:s körriktning sett var väjningspliktigt också därför att det hade korsat en gång/cykelbana. Dessutom ansåg A att den körväg som användes av det for-don som ur A:s perspektiv hade kommit högerifrån är en underordnad gårds-väg, eftersom den leder till fastighetsinfarter. 
 
BEMÖTANDEN
    
Det trafikförsäkringsbolag som hade beviljat A:s fordon en trafikförsäkring upprepade det som hade anförts i ersättningsbeslutet.
    
Också det trafikförsäkringsbolag som hade beviljat B:s fordon en trafikförsäk-ring ansåg att det av A framförda fordonet hade varit väjningspliktigt i förhål-lande till det fordon som kommit från höger och att den omständigheten att det sistnämnda fordonet hade backat inte ger anledning att bedöma väjnings-plikten på något annat sätt.  

NÄMNDENS REKOMMENDATION TILL AVGÖRANDE

Det gäller att avgöra ansvarsfördelningen i en krocksituation där A anser sig ha varit förkörsberättigad i förhållande till ett fordon som framfördes av B och som ur A:s synvinkel hade närmat sig högerifrån men backat i stället för att köra framåt. 

I 33 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen (460/2016) föreskrivs det att när en skada som ett fordon har orsakat drabbar ett annat fordon, ersätts inte ska-dan från det förstnämnda fordonets försäkring, om inte skadan har orsakats av vållande hos fordonets ägare, innehavare, förare eller passagerare, att fordonet rörde sig eller stod på ett sätt som strider mot trafikreglerna, eller fordonets bristfälliga skick eller felaktiga lastning. 

Enligt 24 § 1 mom. i vägtrafiklagen (729/2018) ska ett fordon väja för ett an-nat fordon som närmar sig från höger, om inte något annat föreskrivs i 2–4 mom. Enligt 3 mom. 1 punkten i samma lag ska ett fordon alltid väja för andra väg-trafikanter vid infart på en väg från en gårdsgata, gågata eller snöskoter-led. Enligt 2 punkten ska ett fordon alltid väja för andra vägtrafikanter vid in-fart på en väg från en fastighet, parkeringsplats, servicestation eller något an-nat motsvarande område i anslutning till vägen eller från en plats utanför vägen. Enligt 3 punkten ska ett fordon alltid väja för andra vägtrafikanter vid infart på en väg från en stig eller motsvarande mindre väg, och enligt 4 punk-ten ska ett fordon alltid väja för andra vägtrafikanter vid infart på en körbana efter korsning av en gång- eller cykelbana.

I begäran om rekommendation till avgörande hänvisas det till information i karttjänsten Google maps. Nämnden konstaterar att vyn över skadeplatsen i karttjänsten inte nödvändigtvis motsvarar skadedagens situation vad vägmar-keringar och trafikmärken beträffar, och därför kan denna information inte i och för sig betraktas som bevis för de omständigheter som rådde. 

I begäran om rekommendation till avgörande har det ansetts att den körväg som B använde och som högerifrån leder till korsningen är en smalare gårds-väg. Nämnden konstaterar att gårdsgator märks ut separat med vägmärket E24 och att ett sådant vägmärke inte finns på körvägen i fråga, enligt den framlagda utredningen. Det innebär att det av B framförda fordonet som när-made sig från höger inte var skyldigt att väja för A med stöd av 24 § 3 mom. 1 punkten i vägtrafiklagen. 

I skadeanmälan har A uppgett att det var fråga om ”gata eller motsvarande”. Utgående från karttjänsten Google maps, som den som begär rekommendat-ion till avgörande har hänvisat till i sin kompletterande utredning, är den kör-väg som leder ut i korsningen högerifrån en väg som tar slut vid gårdsplanen intill ett hus, och före det leder från denna väg infarter till åtminstone två bo-stadshus. Enligt nämndens bedömning är det inte fråga om ett gårdsområde eller någon annan plats utanför vägen, och det fordon som backade längs körvägen var inte väjningspliktigt i förhållande till A med stöd av 24 § 3 mom. 2 punkten i vägtrafiklagen. De korsande ledernas namnskyltar har samma ut-seende. I området finns det flera liknande korsningar. I korsningarna finns det inte vägmärken som anger väjningsplikt. Nämnden anser att körvägen i fråga inte heller är en i 24 § 3 mom. 3 punkten i vägtrafiklagen avsedd stig eller motsvarande mindre väg. 

Den som begär rekommendation till avgörande har i kompletterande utredning som getts till nämnden konstaterat att när man närmar sig från höger i förhål-lande till färdriktningen på den körväg som A använde ska en cykel-bana/gångbana korsas. Att döma av karttjänsten Google maps löper det pa-rallellt med den körväg som A använde en kombinerad cykel- och gångbana som måste korsas när man kommer från den körväg som B använde.

Enligt 24 § 3 mom. 4 punkten i vägtrafiklagen (729/2018) ska ett fordon alltid väja för andra vägtrafikanter vid infart på en körbana efter korsning av en gång- eller cykelbana.

Enligt lagens förarbeten (RP 180/2017) är den väjningsplikt som föreskrivs i momentets 4 punkt ny. Den iakttas i flera europeiska länder. Det är fråga om att det vägmärke som anger väjningsplikt ska kunna ersättas med vägens konstruktion. Eftersom momentets 5 punkt förpliktar fordonsförare som korsar en gång- eller cykelbana att väja för gående, cyklister och mopedister som använder gång- eller cykelbanan, är det naturligt att samma skyldighet gäller också i förhållande till trafiken på körbanan efter att gång- eller cykelbanan korsats. 

Uttrycken i motiven till nämnda bestämmelse i vägtrafiklagen tyder enligt nämndens uppfattning på att avsikten har varit att ersätta det vägmärke som anger väjningsplikt bara med en sådan konstruktionslösning där en gång- eller cykelbana har avskilts i konstruktionshänseende från körbanorna och om vil-ken man kan använda uttrycket ”upphöjd gångbana/cykelbana”. Bestämmel-sen i fråga är emellertid formulerad så att den som kommer ut på en körbana efter att ha korsat en gång- eller cykelbana alltid är väjningspliktig. 

Nämnden konstaterar att det parallellt med den körväg som A använde löper en kombinerad gång- och cykelbana som måste korsas när ett fordon kom-mer in i körbanekorsningen från den körbana som B använde.
 Nämnden anser att det är fråga om en situation som avses i den ovan refe-rerade 24 § 3 mom. 4 punkten i vägtrafiklagen. Därmed var det av B fram-förda fordonet som närmade sig körbanekorsningen skyldigt att väja för den bil som A framförde. Skadan har enligt nämndens bedömning orsakats av vål-lande hos B efter att B försummat sin ovan beskrivna väjningsplikt. Således bör skadorna på A:s fordon ersättas från den trafikförsäkring som tecknats för det fordon som B framförde. 

Nämnden var enig.