Ersättningsbarhet. Motorcyklarna på parkeringsplats. LV 09/1770

Ersättningsbarhet

LV 09/1770

Nämndens plenum

Uppgifter om händelseförloppet

Två lätta motorcyklar hade parkerats bredvid varandra på ett parkeringsområde. De hade vält och skadats.

Ersättningsbeslut

Enligt utredningarna hade de lätta motorcyklarna vält av okänd anledning. Båda hade skadats lindrigt. Eftersom skadan hade drabbat ett annat motorfordon måste någon av de i 8 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen nämnda ansvarsgrunderna uppfyllas för att skadan ska kunna ersättas från motpartens trafikförsäkring. Det har inte bevisats att skadan skulle ha orsakats på en ovan avsedd grund, dvs. genom förarens vållande eller fordonets bristfälliga skick eller genom att fordonet rörde sig eller stod på ett sätt som stred mot trafikreglerna. Därför betalades yrkad ersättning för skadorna på motorcykeln inte från motpartens trafikförsäkring.

Anhållan om utlåtande

Den som anhöll om utlåtande yrkade på att försäkringsbolaget skulle åläggas att betala ersättning för skadorna på motorcykeln eftersom den andra motorcykeln som hade orsakat skadan var i trafik när den orsakade skadan. Den skadelidande parten hade ingen del i skadans uppkomst. För den skadelidande är det egalt varför motorcykeln välte. Det är möjligt att föraren av den motorcykel som hade orsakat skadan bröt mot bestämmelsen i 8 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen genom att ha parkerat sin motorcykel så nära den andra att den när den välte har kunnat medföra skada på det fordon som hade parkerats bredvid.

Svaromål

Det försäkringsbolag som hade gett det ersättningsbeslut som anhållan om utlåtande gällde anförde i sitt svaromål att motorcykeln hade varit i trafik i enlighet med 2 § i trafikförsäkringslagen när den var parkerad. Eftersom skadan hade drabbat ett annat motorfordon måste någon av de i 8 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen nämnda ansvarsgrunderna uppfyllas för att skadan ska kunna ersättas från motpartens trafikförsäkring. Motorcyklarna hade parkerats i rad på parkeringsområdet, varvid det är möjligt att motorcyklarna står nära varandra. Bolaget ansåg att avståndet mellan motorcyklarna ändå inte är av avgörande betydelse, eftersom parkeringen inte förklarar varför motorcyklarna välte. Det har inte bevisats att orsaken till skadan skulle varit någon av dem som nämns i 8 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen.

Det försäkringsbolag som hade beviljat den skadelidandes motorcykel en trafikförsäkring gav inget svaromål i ärendet, eftersom ärendet inte var anhängigt i bolaget.

Nämndens utlåtande

Enligt 1 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen ersätts från trafikförsäkringen skador som i följd av motorfordons användning i trafik åsamkats person eller egendom.

När en trafikskada som orsakats av ett motorfordon har drabbat ett annat motorfordon ersätts skadan med stöd av 8 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen från det förstnämnda motorfordonets försäkring bara om skadan vållats av dess ägare, förare eller passagerare eller uppkommit till följd av att fordonet rörde sig eller stod på ett sätt som stred mot trafikreglerna, eller fordonet var i bristfälligt skick.

För att ersättning för en skada som drabbat ett motorfordon ska kunna beviljas krävs det därmed att det är fråga om en trafikskada som avses i 1 § i trafikförsäkringslagen och att skadan har orsakats på någon av de grunder som nämns i 8 § i trafikförsäkringslagen.

När det bedöms om trafikskadan har orsakats genom en annan parts vållande måste 29 § 1 mom. i vägtrafiklagen beaktas. Enligt momentet ska föraren se till att ett fordon inte kan komma i gång av sig självt när det har stannats eller parkerats. Enigt den skadeanmälan som parterna undertecknat inträffade skadan på ett parkeringsområde, där motorcyklarna hade parkerats bredvid varandra. Motpartens motorcykel hade vält och legat ovanpå den motorcykel som tillhörde den som anhållit om utlåtande. Parterna hade lämnat in till polisen en begäran om utredning eftersom de hade misstänkt att någon utomstående hade vält deras motorcyklar. Enligt polisens undersökningsanmälan hade motorcyklarna vält av okänd anledning.  Motpartens motorcykel hade uppenbarligen fallit ovanpå den bredvid parkerade motorcykeln, som tillhörde den som anhållit om utlåtande. Båda motorcyklarna hade vält och skadats lindrigt. Enligt undersökningsanmälan hade det förblivit oklart vad som fått motorcyklarna att välta. De andra motorcyklarna och mopederna i samma rad på parkeringsområdet stod upprätt.

Enligt den inlämnade utredningen hade parternas motorcyklar parkerats bredvid varandra på parkeringsområdet. Motpartens motorcykel hade fallit ovanpå den motorcykel som tillhörde den som anhållit om utlåtande. Det har inte gått att klarlägga desto närmare varför motorcyklarna hade vält. Nämnden ansåg att det inte hade bevisats att motparten skulle ha gått vårdslöst till väga när han parkerade sin motorcykel och att motorcykeln vält till följd av hans vållande. I ärendet förekom inte heller någon utredning om att skadan skulle ha orsakats av bristfälligt skick hos motpartens motorcykel. Ersättningsansvaret kan således inte baseras på vare sig motpartens vållande eller fordonets bristfälliga skick. Efter detta gällde det ännu att bedöma om skadan hade haft någon annan orsak som anges i 8 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen, dvs. till följd av att fordonet rörde sig eller stod på ett sätt som stred mot trafikreglerna.

Trafikskadenämnden har i sitt plenumavgörande 18.12.2009 (LV 08/1939) bedömt huruvida en motorcykel så som sägs i 8 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen hade rört sig på ett sätt som stred mot trafikreglerna i en situation där motorcykelföraren vid en omkörning hade förlorat kontrollen över motorcykeln till följd av hur föraren i en personbil som inte kunde identifieras hade betett sig. Motorcykeln hade kolliderat med den framförkörande paketbilens bakända. I det fallet ansågs det att motorcykelföraren inte hade orsakat trafikskadan genom vållande men att motorcykeln rörde sig på ett sätt som stred mot trafikreglerna, och det ansågs vara befogat att ersätta skadorna på paketbilen från motorcykelns trafikförsäkring. Nämnden ansåg i sitt avgörande att det inte behövs någon särskild orsak till att fordonet rört sig i strid med trafikreglerna. I avgörandet 18.12.2009 hade fordonen körts på en väg när skadan inträffade och det var fråga om en sådan trafiksituation och trafikrisk som trafikförsäkringen är avsedd att ersätta. Situationen har därmed varit en annan än i det aktuella fallet. Nu har båda fordonen varit parkerade och de har inte körts när skadan inträffade. Motpartens motorcykel hade vält över på ena sidan och efter detta i övrigt förblivit på samma plats där den hade parkerats. Nämnden ansåg att det inte kan anses att motpartens motorcykel hade rört sig i strid med trafikreglerna på det sätt som avses i 8 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen. Det har inte heller bevisats att trafikskadan skulle ha uppkommit därför att motpartens motorcykel stått på ett sätt som strider mot trafikreglerna så som avses i 8 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen.

På de ovan nämnda grunderna ansåg nämnden att skadorna på den motorcykel som tillhörde den som anhållit om ändring inte ska ersättas från den trafikförsäkring som beviljats motpartens motorcykel. Nämnden rekommenderade därmed inte att slutresultatet i försäkringsbolagets ersättningsbeslut skulle ändras.  

Tillämpade lagrum: trafikförsäkringslagen 8 § 1 mom. och vägtrafiklagen 29 § 1 mom.

Nämnden var enhällig.