Förlust av underhåll, familjepension LV 22/544

Plenum 15.6.2023

Det gällde att bedöma om partiell förtida ålderspension skulle beaktas som inkomst för den efterlevande maken i samband med ersättning för förlust av underhåll. En-ligt nämndens avgörande skulle denna pensionsinkomst beaktas som inkomst för den efterlevande maken, men i gengäld skulle den minskning av den slutliga pens-ionen som var följden beaktas när åldern för egentlig ålderspension hade uppnåtts.   I detta fall ansågs övergången till partiell förtida ålderspension inte vara ett sådant frivilligt pensionsarrangemang som avses i nämndens tillämpningsanvisning 1/2005.  

UPPGIFTER OM HÄNDELSEFÖRLOPPET

Den skadelidande omkom till följd av en trafikskada som inträffat 17.3.1993, och till den efterlevande maken har från trafikförsäkringen betalats ersättning för den förlust av underhåll som den skadelidandes död orsakat.  
FÖRSÄKRINGSANSTALTENS BEGÄRAN OM REKOMMENDATION TILL AVGÖRANDE

Enligt den utredning som den efterlevande maken gett sades hen år 2013 upp av produktionsmässiga och ekonomiska skäl. Efter det lyfte hen arbetslös-hetsdagpenning och hade sedan en ungefär halvårslång kommunal anställ-ning, men på grund av brist på anslag förlängdes anställningsförhållandet inte. När den efterlevande maken år 2017 fyllde 61 år ansökte hen hos arbets-pensionsbolaget om partiell ålderspension. Hen började lyfta ålderspension 1.9.2019. Partiell ålderspension kan betalas ut från 61 års ålder. Denna parti-ella ålderspension påverkas inte av om man jobbar hel- eller halvtid eller inte jobbar alls. Partiell ålderspension inverkar på den framtida ålderspensionen. Den partiella ålderspensionen ersatte deltidspensionen vid 2017 års pensions-reform, även om innehållet inte är identiskt. Försäkringsanstalten anser att nämndens tillämpningsanvisning 1/2005 inte bör tillämpas i samband med partiell ålderspension, utan de faktiska inkomsterna bör användas som in-komst för den efterlevande maken. 

Eftersom den efterlevande makens inkomstnivå har sjunkit väsentligt med början år 2014 bör familjepensionen rättas från och med år 2014 så att ned-gången i den efterlevande makens inkomstnivå beaktas i den. 

NÄMNDENS REKOMMENDATION TILL AVGÖRANDE

Bestämmelser och andra rättsliga anvisningar

Enligt 6 § i den trafikförsäkringslag (279/1959) som gällde när skadan inträf-fade bestäms ersättning för en trafikskada med tillämpning av 5 kap. 2–5 § och 7 kap. 3 § i skadeståndslagen (412/1974). 

I 5 kap. 4 § i den tillämpliga skadeståndslagen föreskrivs att om den som har rätt till underhåll eller underhållsbidrag blir utan nödig försörjning på grund av att den underhållsskyldige dödats, ska honom med beaktande av den skade-ståndsskyldiges tillgångar och omständigheter i skadestånd tilldömas vad för honom erfordras till dess han själv kan försörja sig. 

Det är brukligt att bestämma beloppet av ersättning för förlust av underhåll utgående från en uppskattning av den omkomnes och den efterlevande ma-kens inkomster samt de beräkningsregler som nämnden normerat.  

Om de personliga förhållanden varpå storleken av fortlöpande ersättning eller behovet av försörjning beror har förändrats väsentligt sedan ersättningen be-stämts genom dom eller avtal kan ersättningen rättas på motsvarande sätt, enligt vad som föreskrivs i 6 § 2 mom. i den trafikförsäkringslag som gällde när skadan inträffade.  

Enligt trafikskadenämndens tillämpningsanvisning 1/2005 har nämnden i sin utlåtandepraxis inte godtagit den efterlevande makens frivilliga deltidspension eller förtida ålderspension som en sådan förändring i förhållandena på basis av vilken den familjepension som utbetalas till den efterlevande maken bör ändras. I anvisningen konstateras det ytterligare att om den efterlevande ma-ken efter en trafikskada börjar lyfta deltidspension eller förtida ålderspension innan den egentliga pensionsåldern har uppnåtts, bör den familjepension som betalas från trafikförsäkringen fastställas så, att man som grund för uträk-ningen av familjepensionen använder de förvärvsinkomster som den efterle-vande maken skulle ha haft om inget pensionsarrangemang hade vidtagits. Ifall det ovan nämnda pensionsarrangemanget har vidtagits redan före trafik-skadan, ska familje-  pensionen dock fastställas med beaktande av den fak-tiska pensionsinkomst som den efterlevande maken har enligt arrange-manget.

I anvisningen konstateras ytterligare att om en person har vidtagit ett ovan beskrivet pensionsarrangemang, blir den arbetspension som han eller hon får mindre än den annars skulle ha varit. Då en efterlevande make som har ge-nomfört ett sådant pensionsarrangemang uppnår den egentliga pensions-        åldern, ska försäkringsanstalten utreda hur stor arbetspensionen skulle ha va-rit i det fall att personen hade fortsatt att arbeta på heltid fram till sin egentliga pensionsålder. Den familjepension som ska betalas till den efterlevande ma-ken från och med uppnåendet av pensionsåldern fastställs på basis av dessa uppgifter.

Rekommendation till avgörande

Till den efterlevande maken har från trafikförsäkringen betalats ersättning för förlust av underhåll. Ersättningens storlek bestämdes ursprungligen på basis av makarnas inkomster vid skadetillfället. Senare har den efterlevande ma-kens inkomster sjunkit väsentligt, eftersom arbetsgivaren sade upp hen år 2013. År 2017 började hen lyfta partiell förtida ålderspension, och 1.9.2019 gick hen i ålderspension. Efter att anställningen upphörde hade den efterle-vande maken ett tag en kommunal anställning åren 2015–2016. I övrigt var den efterlevande maken åren 2014–2019 arbetslös arbetssökande och fick arbetslöshetsförmåner. 

Den efterlevande makens partiella förtida ålderspension inleddes år 2017. 

Eftersom den efterlevande maken började lyfta partiell förtida ålderspension år 2017 gäller det att bedöma dess inverkan på beloppet av ersättning för för-lust av underhåll (familjepension) som betalas från trafikförsäkringen. 

Enligt pensionslagen för den offentliga sektorn (81/2016) som trädde i kraft 1.1.2017 är det för dem som inte lyfter någon annan arbetspension och som är födda 1963 eller tidigare möjligt att gå i partiell förtida ålderspension vid 61 års ålder. Den som börjar lyfta pension behöver inte sluta arbeta och inte hel-ler gå över till deltidsarbete. Den som gått i pension kan också byta arbetsgi-vare eller vara verksam som företagare. De inkomster som förtjänas under ti-den som pensionerad påverkar inte pensionsbeloppet. Den som lyfter partiell förtida ålderspension får en pension som är antingen 25 eller 50 % av den in-tjänade pensionen, och ålderspensionen minskas.  

Nämnden anser att syftet med tillämpningsanvisning 1/2005 var bl.a. att för-hindra situationer där en person med rätt till ersättning för förlust av underhåll genom sina egna åtgärder kan minska sina inkomster och på så sätt öka det kalkylerade ersättningsbeloppet utan att något objektivt sett tvingande skäl till det finns. En sådan situation skulle uppträda t.ex. om en person som har en fast anställning slutar att förvärvsarbeta redan före uppnådd ålder för ålders-pension, t.ex. genom att utnyttja en sparlivförsäkring.  Å andra sidan finns det oftast inte skäl att i kalkylen över ersättning för förlust av underhåll beakta ut-nyttjandet av redan ackumulerade besparingar på det här sättet som en fak-tor som minskar ersättningsbeloppet.  
 
Nämnden konstaterar att partiell förtida ålderspension ofta kan vara pensions-tagarens eget frivilliga pensionsarrangemang.  Om någon börjar lyfta partiell förtida ålderspension är det inte nödvändigtvis så att personens inkomstnivå sjunker, tvärtom kan inkomsterna stiga eftersom erhållandet av pension inte förutsätter att personen arbetar mindre eller helt och hållet upphör med arbe-tet. I en del situationer är dock övergången till partiell förtida ålderspension inte att betrakta som ett sådant frivilligt pensionsarrangemang som avses i nämndens tillämpningsanvisning 1/2005. Det gäller då att bedöma om den in-komst som fåtts i form av partiell förtida ålderspension ska beaktas som en inkomst som minskar förmånstagarens behov av försörjning.  

När ersättningen för förlust av underhåll bestäms beaktas dels i vilken mån den som har rätt till ersättning sannolikt hade fått underhåll av den omkomne, dels hens behov av försörjning.
I bedömningen av behovet av försörjning beaktas också möjligheterna för den som har rätt till ersättning att själv försörja sig samt övriga omständigheter. Den allmänna skyldigheten att begränsa skadan leder till att den som har rätt till ersättning är skyldig att leta upp ett förvärvsarbete som motsvarar hens förmågor och förutsättningar och att fortsätta att arbeta för att på så sätt be-gränsa skadan.
Behovet av försörjning kan variera under olika tider, och ersättningen ska be-stämmas utifrån behovet vid respektive tidpunkt. 
Nämnden anser att inkomst som utgör partiell förtida ålderspension är sådan inkomst som inverkar på den efterlevande makens behov av försörjning och att den därför bör beaktas som den efterlevande makens inkomst i kalkyler över behovet av försörjning. Den partiella förtida ålderspensionen minskar ål-derspensionen, och det behov av försörjning som den efterlevande maken som börjat lyfta partiell förtida ålderspension har ska omprövas i det skede då hen börjar lyfta ålderspension.  När den efterlevande makens inkomster be-döms ska ålderspensionen då beaktas till det beviljade beloppet.  

Eftersom den efterlevande makens inkomster redan förändrades väsentligt innan den partiella förtida ålderspensionen började lyftas anser nämnden att det i detta fall gäller att som inkomster för den efterlevande maken använda de faktiska inkomsterna, som förändrats från och med år 2014.   

Nämnden var enig.