Invalidpension LV 18/1812
Invalidpension
LV 18/1812
Plenum 25.10.2019
UPPGIFTER OM HÄNDELSEFÖRLOPPET
Personen X råkade som 12-åring ut för en trafikskada där hen ådrog sig bl.a. en hjärnskada. Trots skadan tog X en examen på det yrkesinriktade mellanstadiet. På grund av sviterna efter skadorna konstaterades hen emellertid vara varaktigt arbetsoförmögen. Frågan i nämnden gällde bl.a. hur årsinkomsterna för en person som inte hade fyllt 18 år när hen blev varaktigt arbetsoförmögen ska bestämmas i detta fall.
Det försäkringsbolag som var ansvarigt för att ersätta trafikskadan ansåg det sannolikt att X om trafikskadan inte hade inträffat skulle ha arbetat inom en bransch som motsvarar hens nuvarande utbildningsnivå.
X ansåg att årsinkomsterna bör bestämmas på basis av de totala inkomsterna för den 10 % stora andel av befolkningen som har de största inkomsterna, dvs. personer med högre högskolexamen som arbetar i den högsta ledningen.
NÄMNDENS UTLÅTANDE
Enligt 1 § 1 mom. i trafikförsäkringslagen (279/1959) ersätts från trafikförsäkringen person- och egendomsskador som uppkommit i följd av motorfordons användning i trafik.
Enligt 6 § i trafikförsäkringslagen bestäms ersättning för en trafikskada med tillämpning av 5 kap. 2, 2 a–2 d, 3, 4, 4 a, 4 b, 5, 7 och 8 § samt 7 kap. 3 § i skadeståndslagen (412/1974).
Enligt 5 kap. 2 § i skadeståndslagen har den som tillfogats en personskada rätt till ersättning för nödvändiga sjukvårdskostnader och andra nödvändiga utgifter, inkomstförlust, sveda och värk och andra tillfälliga men samt bestående men.
Enligt 4 § (464/2016) i lagen om trafikskadenämnden har trafikskadenämnden i uppgift att främja enhetligheten i ersättningspraxis genom att ge utlåtanden och allmänna tillämpningsrekommendationer i ersättningsärenden enligt trafikförsäkringslagen. I syfte att förenhetliga praxis i ärenden som gäller ersättande av trafikskada har nämnden meddelat normer och instruktioner som den har beaktat vid sidan av den framlagda utredningen när den gett sitt utlåtande.
Enligt trafikskadenämndens normer och instruktioner bestäms invalidpensionen utgående från årsarbetsförtjänsten och graden av arbetsoförmåga. När graden av arbetsoförmåga bestäms utgår man från en medicinsk bedömning av den skadelidandes förmåga att utföra arbete som motsvarar hens yrke. Om en person till följd av en trafikskada har förlorat hela sin förmåga att utföra arbete som motsvarar hens yrke är ersättningsnivån 100 %. Om det kan anses att arbetsförmåga återstår eller om det inte kan anses att arbetsoförmågan helt och hållet orsakats av trafikskadan, kan ersättningsnivån vara lägre.
Nämnden ansåg i överensstämmelse med försäkringsanstaltens framställning att X:s arbetsoförmåga som skulle ersättas var 100 %.
Om en person varaktigt har förlorat sin arbetsförmåga då hen inte ännu har fyllt 18 år tillämpas 5 kap. 2 b § i skadeståndslagen. I paragrafen föreskrivs det att om en skadelidande som varaktigt förlorat sin arbetsförmåga till följd av en personskada inte hade fyllt 18 år när skadan inträffade, ska den förvärvsinkomst som den skadelidande skulle ha fått om skadefallet inte hade inträffat uppskattas med beaktande av dennes personliga egenskaper samt utbildnings- och yrkesplaner.
Enligt nämndens normer och instruktioner bör uppmärksamhet fästas vid planernas genomförbarhet när man bedömer dem. Det gäller också att vid bedömningen fästa uppmärksamhet vid den skadelidandes personliga egenskaper, såsom hälsotillståndet före trafikskadan och en eventuell särbegåvning som skulle ha kunnat vara av betydelse för de framtida förvärvsinkomsterna. Eventuella utbildnings- och yrkesplaner samt eventuell särbegåvning har desto större tyngd ju närmare 18 års ålder personen i fråga är när skadan inträffar. Vid bedömningen beaktas inte personens närståendes utbildning, yrke, arbetslöshet eller andra till person kopplade omständigheter.
När trafikskadan inträffade var X 12 år och gick i grundskolan. Trots hjärnskadan skrev hen studenten och fick en studieplats. Yrkesexamen tog hen i juni 2016. På grund av begränsningar som konstaterats vid arbetsprövning konstaterades X dock vara arbetsoförmögen.
Nämnden fann det uppenbart att X utan trafikskadan knappast skulle ha utbildat sig till sitt nuvarande yrke; denna utbildning genomgick hen på grund av de begränsningar som skadan hade orsakat. Det har inte visats att X hade beaktansvärda utbildnings- och yrkesplaner före trafikskadan. Hen hade inte heller gett prov på sådan särbegåvning på basis av vilken man skulle kunna dra slutsatser om hens framtida yrkesinriktning. Därför är det skäligt att på det sätt som anges i 5 kap. 2 b § i skadeståndslagen fastställa X:s årsinkomster i enlighet med statsrådets förordning om fastställande av beloppet av förvärvsinkomst för en skadelidande som inte hade fyllt 18 år när skadan inträffade. Nämnden ansåg det vara motiverat att använda beloppen i den förordning som är den senaste när pensionen bestäms. I detta fall skulle beloppen i statsrådets förordning 968/2019 som utfärdats 22.8.2019 användas.
De i förordningen angivna ersättningarna indexjusteras kalenderårsvis i överensstämmelse med bestämmelserna om fortlöpande ersättningar.
Nämnden var enig.