Resekostnader. LV 08/712

Resekostnader LV 08/712

A råkade 22.7.2007 ut för en trafikskada där hon ådrog sig frakturer på Vländkotan och bäckenet, en skada på V ländryggkotans vänstra nervrot och ländflätans nervstruktur, en fraktur på vänstra skenbenets skaft, en bimalleolärfraktur i högra vristen och krosskador i olika delar av kroppen. I högra vristen företogs 26.7.2007 en operation där frakturen fixerades med metallstift. Bäckenfrakturen fixerades 10.8.2007 med skruvar och en platta. Metallstift avlägsnades ur högra vristen 19.9.2007. Den platta som bäckenet hade fixerats med avlägsnades senare, i februari 2008. Även psykiska stressymtom förekom hos den skadade. Den skadade vårdades på en sjukhusavdelning 22.7-24.10.2007 och 13.2-16.2.2008 samt på en intensivvårdsavdelning 22.7-24.7.2007, 1.8-8.8.2007 och enligt sjukjournalsuppgifterna också 10.8-20.8.2007.

Det försäkringsbolag som var ansvarigt för trafikskadan meddelade att det hade ersatt resekostnaderna för besök som A:s föräldrar hade gjort med egen bil. Under perioden 1-8.8.2007 ersattes dagliga besök och under perioden 9.8-30.9.2007 ersattes två besök per vecka.

A:s föräldrar yrkade i sin anhållan om utlåtande på att bolaget skulle ersätta de faktiska resekostnaderna för besöken. Föräldrarna besökte A varje dag under perioden 9.8-30.9.2007 då hon låg på sjukhus. Föräldrarna motiverade yrkandet med att den skadade blev deprimerad på sjukhuset då hon insåg att hon inte längre kunde springa eller gå på normalt sätt. Den skadade vägrade att äta och dricka och fick näring genom en näs-magsond. Enligt föräldrarna ansåg läkarna därför att föräldrarna och syskonen borde besöka den skadade och pigga upp henne.

NÄMNDENS UTLÅTANDE

Enligt 1 § i trafikförsäkringslagen (279/1959) ersätts skada, som i följd av motorfordons användning i trafik åsamkats person eller egendom från trafikförsäkringen. 

Enligt 6 § i trafikförsäkringslagen bestäms ersättning för en trafikskada med tillämpning av 5 kap. 2, 2 a-2 d, 3, 4, 4 a, 4 b, 5, 7 och 8 § samt 7 kap. 3 § i skadeståndslagen (412/1974).

Frågan gäller ersättningsbeloppet för resor som den skadades föräldrar företagit under perioden 9.8-30.9.2007, då de besökte sitt barn på sjukhuset varje dag. Ersättningen bestäms med tillämpning av 5 kap. 2 d § i skadeståndslagen. Enligt lagrummet har föräldrar, barn och make till den som tillfogats en personskada samt andra med dem jämförbara personer som står den skadelidande särskilt nära, om det finns synnerliga skäl till det, rätt till skälig ersättning för nödvändiga kostnader och inkomstförlust som vården av den skadelidande orsakar dem. Detsamma gäller ersättning för andra åtgärder som skadan ger anledning till, om de är ägnade att främja tillfrisknandet hos eller rehabiliteringen av den som tillfogats en personskada. Ersättning betalas högst tills hälsotillståndet hos den som tillfogats personskadan har stabiliserats efter skadefallet.

Den skadade var 9 år när trafikskadan inträffade. Vårdåtgärderna var inte förknippade med några betydande komplikationer, och av beskrivningen att döma har den skadades fysiska återhämtning motsvarat förväntningarna. Den skadades skador var förhållandevis svåra och den skadade genomgick 10.8.2007 en större operation till följd av bäckenfrakturen. Den skadade hade visat tecken på långvariga psykiska symtom såsom depressivitet och ovilja att äta, rentav i den utsträckningen att det blev nödvändigt med sondmatning även om den skadades fysiska skador inte förutsatte det.

Nämnden ansåg att det var skäligt att ersätta dagliga resor t.o.m. 30.8.2008. Efter detta kan det anses tillräckligt att ersätta tre resor per vecka t.o.m. 30.9.2008.

Nämnden var enig.